1800-talets Göteborg

En envis tiggare från Varberg hälsade på hos polisen

”Juldagen på förmiddagen inkom på ett nykterhetsvärdshus en person som väckte uppmärksamhet genom besynnerligt beteende. Personen i fråga begärde, erhöll och betalde sin förtäring och aflägsnade sig därefter. På eftermiddagen återkom han till samma ställe, men kunde då hvarken förmås att yttra ett enda ord ej häller att aflägsna sig. Polis eftersändes då, men ej häller denne kunde förmå honom att säga hvad han önskade. Aflörd till detektiva polisen fortsatte han att spela döfstum. Af hans betyg, som han jämte ett par hundra kronor i kontanta pänningar bar på sig, fann man att han var skomakeriarbetaren August Karlsson från Varberg, hvarför han medfördes till stationen, försågs med biljett och insläpptes i en kupé.

Då tåget skulle gå, hoppade emellertid Karlsson ut och begaf sig tillbaka till polisstationen, där man under tiden fått meddelande från Varberg, att Karlsson var en ofarlig men besynnerlig person.

Å polisstationen tycktes han trifvas mycket bra, ty lika omöjligt det var att få honom att tala, lika svårt var det att få honom att aflägsna sig. I stället aftog han rocken och lade sig på en soffa.

Fullkomligt döfstum kunde han dock ej hålla sig, ty frågor, som förargade honom, besvarade han ett par gånger kort och snäsigt. Slutligen aflägsnade han sig dock helt lugnt.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 27 december 1889)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Polisstationen Östra Hamngatan 11; Spannmålsgatan 9.