1600-talets Göteborg

Brunnsparkens historia från 1644 – del 1

Brunnsparken skall genomgå ännu en upprustning 2019, arbetet skall starta under augusti enligt Göteborgs stads hemsida ” Brunnsparken upplevs idag som mörk och otrygg, eftersom trädens kronor är låga och blad-verket kompakt. För att släppa in mer ljus och möjliggöra tydliga gång- och siktstråk, kommer parken efter upprustningen bland annat att innehålla färre träd och delvis även andra trädslag”. Den som har följt denna hemsida vet att ”problem” i Brunnsparken inte är något nytt och det har gjorts många ombyggnader tidigare för att ”lösa problemen”, att problemen i själva verket inte är den lilla planteringen utan hur samhället i stort ser ut och fungerar – inte fungerar – den insikten saknas. En av alla dessa ombyggnader skulle genomföras 1969 och i samband med den förändringen presenterade Stockholms Enskilda Bank i en utställning parkens historia, den återgavs i tidningen Göteborg denna vecka, nummer 11 1969.

Läs mer om parken: Göteborg som brunnsort

”Brunnsparkens historia från 1644

Göteborgs Byggnadsnämnd har nyss godkänt stadsbyggnadskontorets förslag till omdaning av Brunnsparken. Förändringen föranleddes bl.a. av att fyra spårvägslinjer fick sina gemensamma på- och avstigningsstationer förlagda till Brunnsparken. Det nya affärscity förbinds med det gamla medelst en gånggata, Götgatan-Fredsgatan, som korsar Brunnsparken väster om Palace Hotel. Det framlagda förslaget är inte något nytt och revolutionerande avsett att förinta den gamla Brunnsparksidyllen. I själva verket går det tillbaka på stadsarkitekt Jonas Hagbergs plan för parken från 1822.

På Kjettil Klassons karta över Göteborg från 1644 är Brunnsparken endast en oregelbunden sandrevel i Stora Hamnkanalen. 1690 gav Erik Dahlberg denna ”ile de cité”, en stadsplanemässig rektangulär utformning. Omkring 1680 blev holmen plasten för stadens järnvåg. Här lastade man om järnet, vägde det och förde sedan ut det till skeppen på Göta Älv för vidare befordran. 1802 flyttades denna hantering till Pustervik och där kom den att ge namn åt bl.a. Järntorget. Öster om Järnvågsholmen anlades 1749 ett sockerbruk tillhörigt Nicklas von Jacobsson och med överintendenten Carl Härleman som arkitekt. Det blev sedermera i ombyggt skick residens för konstmecenaten Pontus Fürstenberg på 1880-talet. Järnvågsholmen var under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet mest en skräpig upplatsplats.

Stadsarkitekten Jonas Hagberg lade 1822 fram förslag till parkanläggning på ön. Han skapade en strikt park i fransk stil med dubbla rader av lindar. Täta boskéer och häckar inramade den till ett väl slutet rum. I väster och öster avslutades den av cirkulära bersåer.” (Ur: Göteborg denna vecka, nummer 11 1969)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stad.