1800-talets Göteborg

För vattenverkets utvidgning och underhåll

”För vattenverkets utvidgning och underhåll under förra året lemnar löjtnant T. Glosomeijer redogörelse i helsovårdsnämndens i denna vecka utkomna årsberät­telse, hvarur vi meddela följande:

 Förbrukningen af Delsjövatten har under året utgjort 4,u mill. m3, således i medeltal 11,342 m3 i dygnet eller 131 liter i sekun­den. Maximiförbrukningen inträflade 16 juni och 19 september, då den hvardera dagen utgjorde 12,980 m3 eller 150 sekundliter, minimiförbrukningen 10 april 7.344 m3 eller 85 sekundliter. Filtrerhastigheten har i medeltal varit 4,14 meter pr dygn (då man antagit ett filter afstängdt för rensning), men har undantagsvis uppgått till 4,7 meter.

Vid Alelyckan har vattnet i likhet med föregående år dagligen undersökts i bakteriologiskt afseende — med undantag af sön- och helgdagar samt några kortare perioder, då bakteriologen varit permitterad. Från årets början till 20 januari voro båda filtrerna ur verksamhet på grund af att intagningsrännan under denna tid var afstänga för insättning af det nya maskineriet.

Som bakteriehalten under delar af februari och mars månader visade sig mycket varia­bel, stundom ovanlig hög, och Delsjöfiltrerna då voro tillräckliga att lemna vatten för sta­dens behof, så började pumpning af vatten från Alelyckefiltrerna ej förr än den 28 mars. Antalet bakterikolonier per kubikcentimeter vatten har befunnits utgöra: i det ofiltrerade vattnet: med. = 827, max. = 9,639, i det filtrerade vattnet: med. = 49, max. = 1,261. I 39 fall (bland 373) har bakteriehalten i det till staden släppta vattenledningsvattnet be­funnits öfverstiga 100.

Likasom förra året äro dessa resultat betydligt ofördelaktigare än de första årens, och meningen hade varit att under år 1898 Öka sandlagrens mäktighet i filtrerna. Sand anskaffades, tvättades och uppdelades i filtrernas närhet, men då grundvattenledningen från Lerje ej — såsom man hade tänkt — under året hunnit blifva färdig att leverera vatten till staden, och man på den grund ej kunnat afvara de ganska strängt anlitade filtrerna, så har man måst uppskjuta sand­påfyllningen till i år, då den. så snart lämp­lig väderlek inträder, skall påbörjas.

Några kemiska undersökningar på vattnet hafva under året, liksom under år 1897 och på samma grund som då, ej blifvit gjorda.

Elfvattnet har äfven under år 1898 uppfordrats dels till lågreservoiren i Masthuggsbergen dels till högreservoiren i Landala samt till Qvibergs kasernetablissement och några få konsumenter norr om Säfveån.

Årets driftkostnader hafva utgjort i medeltal 89,000 kr. eller 1,9 öre pr m3 förbrukadt vatten. Vattenverkets totala anläggnings­kostnad har ökats med omkring 161,000 kr. och den årliga ränte- och amorteringskostna­den med cirka 7.000 kr. eller från 211,000 kr. till 218,000 kr., motsvarande 4,7 öre pr m3 vatten.

Inkomsterna hafva varit för allmänna ändamål 60.000 kr., eller 1,3 öre pr m3 och för industriella och diverse förbrukning (hvari ingå hyror för vattenstation och vattenmä­tare) 221,500 kr., motsvarande 4,s öre pr m8.

Bristen blef således 25,500 kr. eller 0,55 öre pr m3 vatten.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 4 maj 1899)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Vattenhuset vid Delsjön, troligen år 1900.