1800-talets Göteborg

Landeriet Götaberg

Landeriet Götaberg skapades först år 1800 genom att fyra äldre områden slogs samman under vågmästare Bengt Sandborg. Huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna låg på den plats där Vasakyrkan reser sig idag. Det var Sandborg som uppförde den första mer betydande bebyggelsen på platsen. I upplåtelsebrevet talas om att Sandborg ”nedlagt medelst bergsprängning, fyllning, ny kjörevägs anläggning och flera förbättringar, en betydelig kostnad, den han ock å de andre (lotterna) will använda jämte förklarad förbindelse, att gjöra dessa ställen och platser genom trädplantering och upodling med flere meliorationer prydelige och efter dess förhoppning med tiden någorlunda mot möda och kostnad svarande”.[1]

Det är oklart hur mycket av planerna som Sandborg hann förverkliga innan han avled 1802. Hans arvingar sålde landeriet till mantalskommissarien J.J: Ekman för 3777 rdr b:co 1805, en affär som omfattade Stora och Lilla Göthaberg samt ett stycke av Krokslätt Kongegården som ingått i egendomen sedan 1801. Ekman sålde området vidare till stadsfältskären Anders Brulin redan 1808. Anders var en person som ägnade sig åt omfattande fastighetsaffärer. Köpet av Götaberg var dock inte ett spekulations köp då han behöll landeriet fram till sin död. Det var först 1841 som hans änka sålde egendomen.

Det kan tyckas riskabelt att köpa landerijord som egentligen var arrenderad mark, men många landerier fick besittningsrätten reglerad. Under slutet av 1840-talet var besittningsrätten för Götaberg satt till slutet av år 1898, men vid varje ägoskifte var det staden som godkände den nya ägaren.

Änkan Christina L. Svensson var den sista innehavaren av Götaberg innan staden löste in området1898 för 30 000 kronor. Byggnaderna revs troligen omkring år 1904 inför uppförandet av den nya kyrkan.[2] Lilla Götaberg låg kvar till strax efter att Vasakyrkan var färdigställd 1907.[3]

Karta öfver Göteborg. Sammandragen av Ludvig Simon. Tryckt år 1888.

De enda spår som idag finns kvar av landeriet är i Hvitfeldtsparken / Himlabacken i området mellan Hvitfeldska gymnasiet och Landsarkivet i Göteborg. Den tydligaste lämningen är allén som ledde fram till manbyggnadens bakre fasad.[4]

I ”Göteborg förstärkt: Landerierna. Miljöer av riksintresse för kulturmiljövården” sägs följande om området i vår egen tid: ”Platsen ligger i direkt anslutning till stadens utbud och kommunikationer. Parken är idag välanvänd som rekreationsyta i den annars tätbebyggda miljön. I och med att platsen ligger centralt riskerar exploateringstrycket att minska parkytan, vilket ytterligare skulle försvåra förståelsen av dess historia. En svaghet för miljön är att det idag, utöver den bevarade allén och övrig grönska.
Att särskilt tänka på –Den i söder bevarade parkmiljön och allén är landeriets enda kvarvarande rest och bevaras.
Förslag på åtgärder för att  stärka landeriberättelsen –Mer information på platsen om miljöns historia. –Vandringar, med Götaberg som ett av stoppen.  –Knyta samman i det gröna bältet mot (Lorensberg)- Renströmsparken-Liseberg (-Burgården-Katrine-lund).”[5]

Allén vid Götaberg år 2019. Foto: Per Hallén

Referenser

Cardell, D., Clarke, M., Jonsson, K., Lindman, M., Lindgren, A., Nordström, K., and Peter, S. (2018). Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: landerierna. Miljöer av riksintresse för kulturmiljövården. Göteborg.

Enhörning, G. (2006). Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Göteborg.

Fischer, E. (1923). Göteborgs landerier. Göteborg.

Wilhelmsson, S.A. (1962). Några Göteborgslanderier. Göteborg.

Noter

[1] Fischer 1923, s. 229.

[2] Wilhelmsson 1962 “Landeriet Götaberg”

[3] Cardell et al. 2018s. 52. Enhörning 2006, s. 174.

[4] Fischer 1923, s. 229. Cardell et al. 2018, s. 52.

[5] Cardell et al. 2018, s. 52-53.


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Götaberg och Landala. Vinterbild från fönstret i Slöjdföreningens skola 1887. Vasakyrkan står nu på landeriet Götabergs plats.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.