1600-talets Göteborg

Från rotar till stadsdelar

De flesta orter behöver någon form av indelning för att kunna hantera exempelvis skattelängder. Det kan också finnas fördelar med en mer finfördelad indelning av en orts yta för att göra det lättare att orientera sig samt vid köp och försäljning av hus och tomter. Men det är ändå staten och stadens önskemål om effektiv beskattning som i första hand skapat indelningen av hus och tomter som underlag för skattelängderna (mantalslängderna). Som en lägsta nivå i systemet fanns numreringen av tomterna.

När den nya staden Göteborg först började ta form efter 1619 användes troligen endast tomtnummer som indelning. I Krigsarkivets kartsamling finns ett förslag till tomtnummerindelning och som med frågetecken har daterats till 1620.[1] Det bör vara samma karta som Olga Dahl refererat till och bedömt åtminstone vara äldre än 1650. Kartan, som återges nedan, har ingen tomt utsatt för Kristine kyrka och det finns ett bostadsområde mellan Gustavi kyrka och Korsgatan som uppenbarligen planerades men som aldrig blev byggt.[2]

Tidig karta över tomterna i Göteborg. (Krigsarkivet)

Utöver tomtindelning skapades senast 1637 även ett system med rotar i Göteborg. till en början var staden indelad i 28 rotar men det var troligen ett allt för svårhanterligt system. Antalet minskades 1657 till 16 rotar. Även detta antal rotar ansågs vara för stort och 1671 reducerades antalet till 10.[3] Detta system skulle sedan bestå i stadens centrala delar fram till 1920-talets början.

Under 1700-talet delades förstaden Haga upp i Masthugget, med rotenummer 11, och Haga (Östra och västra) som dock inte fick något rotenummer. Övriga marker som låg under staden på donationsjorden utgjorde den 12:e roten.

Kartan visar en av planerna för hur staden skulle växa ut över fästningsvallarna fram till den Nya Allén. Sverige, stads- och fästningsplaner, Göteborg, SE/KrA/0424/037/295b-02 (1812,1813), Krigsarkivet

När fästningen Göteborg avvecklades och de gamla vallarna började rivas skapades en ny indelning för bebyggelsen som skulle växa fram där vallarna tidigare rest sig. De nya områdena fick inte några rotenummer utan kallades ”kvarter”, totalt skapades 8 nya kvarter kring den gamla stadskärnan. Denna indelning bestod fram till 1920 då det beslutades att kvarteren skulle upphöra och de skulle införlivas med angränsande rotar.[4]

När nya bostadsområden stadsplanerades under 1800-talet på marker inom den 12:e roten skapades även nya rotar med nummer 13 till 20. För den som studerar äldre handlingar kan det dock bli förvirrande då äldre tomter, lägenheter och landerier fortsatte att tillhöra den 12:e roten fram till dess att de avyttrades. Därefter fördes de in på det rotenummer där fastigheten låg.[5]

Rotar och stadsdelar i Göteborg 1916. Grundkarta i Statistisk årsbok 1916, kartöverlägg Per Hallén 2019.

För att underlätta statistiska jämförelser mellan olika förvaltningsområden beslutade Stadsfullmäktige om att reformera stadens indelning. Beslutet togs 1916 men det skulle dröja till 1920 innan stadsingenjörskontoret presenterade sitt förslag om att skapa en indelning i stadsdelar.

Magistraten fastställde 15 juni 1923 stadens nya indelning i 52 stadsdelar. Endast de västra delarna av Lundby gamla socken lämnades till en början utanför den nya indelningen.[6] I takt med att allt fler landsbygdsområden införlivandes med staden ökade också antalet stadsdelar, men det skedde även en uppdelning av äldre stadsdelar. Den första förändringen av 1923 års stadsdelsindelning skede 1928 då Utby införlivades med Göteborg.[7] Västra Frölunda socken blev en del av staden från och med 1945, men liksom de västra delarna av Lundby kommun (Arendal) och den del av Angereds kommun som införlivats med staden 1930 stod Västra Frölunda utanför indelningen i stadsdelar. År 1945 delades stadsdelen Änggården och Guldheden skapades. Utby hade slutligen blivit en stadsdel 1950 men då låg fortfarande Arendal, Backa (inkorporerat 1948), Västra Frölunda, Älvsborg (som låg inom Västra Frölunda kommuns gamla område) och ett nyligen inkorporerat område i Mölndal invid Högsbo utanför stadsdelsindelningen.[8] 1953 skapades flera nya stadsdelar när gamla Västra Frölunda kommun delades upp i Älvsborg, Fiskebäck, Högsbo, Järnbrott, Näset, Rud, Tynnered och Önnered. Stadsdelen Kortedala bröts samma år ur Utby.[9]

Den västra delen av tidigare Lundby kommun hade tillhört Göteborg sedan 1906 men inordnades, som sagt, aldrig i systemet med stadsdelar 1923. Det var först 1957 som stadsdelarna Arendal och Syrhåla bildades.[10] Backa kommun som införlivats 1948 blev stadsdel 1961 och den del av Angereds kommun som införlivats 1930 kom att betraktas som stadsdelen Angered i stadens statistik från och med 1961.[11] Genom ännu en delning av Utby skapades 1964 den nya stadsdelen Bergsjön.[12]

De omfattande införlivningarna 1967 gjorde att antalet stadsdelar ökade ytterligare. Stora delar av Hisingen blev en del av staden liksom Angered och Bergums kommuner. På Hisingen förvandlades församlingarna till stadsdelar med undantag för Säve som delades upp i stadsdelarna Säve och Kärra. I Angered och Bergum bibehölls de gamla församlingsnamnen på stadsdelarna kring respektive församlingskyrka. Därutöver skapades stadsdelarna Hjällbo, Gårdsten, Högsten, Trollsjön, Tyrsjön, Varpekärr och Vättlefjäll. De fick sina namn från sjöar och berg inom de nya stadsdelarnas gränser.[13]

Antalet stadsdelar på Hisingen ökade ytterligare 1972 (1973) när Skogome bildades genom en delning av Säve. Stadsdelen Björlanda delades också upp och de nya stadsdelarna Lilleby och Sörred skapades.[14] När Askim, Styrsö och Rödbo lades till Göteborg 1974 hade antalet stadsdelar ökat till 87.[15]

År 1981 genomfördes flera ändringar av stadsdelsindelningen i Angered och Bergum. De tidigare stadsdelarna Bergum, Högsjön, Trollsjön, Varpekärr och Vättlefjäll slogs samman till en stadsdel under namnet Bergum. Stadsdelen Tyrsjön bytte namn till Olofstorp. Det genomfördes även några mindre ändringar av gränserna i området. Förändringarna gjorde att antalet stadsdelar i Göteborg minskade från 87 till 83.[16]

En utredning tillsattes 1974 för att ”samordna och redovisa förslag rörande distriktsindelningen av kommunens olika verksamheter, i första hand inom sjukvården, socialvården och det allmänna skolväsendet”. Tidigare hade de olika verksamheterna helt sina egna gränser vilket naturligt nog gav en mycket splittrad bild. Utredningen presenterade sina förslag 1977 och samma år beslutade kommunfullmäktige inrättandet av primärområden. Ett tiotal kommunala verksamheter började använda denna nya indelning i totalt 93 primärområden från och med 1980.[17] Indelningen var inte avsedd att vara statiskt, det skulle ske en översyn vart femte år av deras gränser.[18]

Utöver stadsdelarna och primärområdena fick Göteborg 1984 en indelning i trakter som skulle utgöra grunden för fastighetsbeteckningarna. Inom det som låg inom stadens gräns 1967 blev stadsdelarna de nya trakterna och i övriga områden blev i huvudsak gamla by- och hemmansindelningen grunden för trakterna, totalt bildades 225 trakter.[19] Redan under slutet av 1950 talet delades staden in små basområden som var avsedda att användas för statistikändamål. Inför 1960-års folk- och bostadsräkning fanns 483 basområden, fem år senare hade dessa ökat till 700 och vid mitten av 1990-talet fanns drygt 900 basområden i Göteborg.[20]

Den 1 januari 1990 bildades i Göteborg 21 stadsdelsnämnder som övertog ansvaret för grundskola, socialtjänst, fritids- och allmän kulturverksamhet i respektive område. Primärområdena utgjorde byggstenarna för dessa nya områden, som inte skall förväxlas med den äldre indelningen i stadsdelar.[21] Stadsdelsnämnderna minskades till 20 under år 2010 och vid årsskiftet 2010/2011 halverades deras antal till 10.[22]

Stadsdelarna förlorade gradvis sin roll inom stadens administration och i Göteborgs statistiska årsbok år 2000 noterades att ”Stadsdelarna har idag ingen administrativ betydelse men har en stark förankring i invånarnas medvetande.”[23]

Trots citatet ur statistisk årsbok finns det åtminstone ett område inom stadens administration där stadsdelsbegreppet ännu används. Besök Stadsbyggnadskontorets hemsida och titta på första bästa plan och byggprojekt, där anges både Stadsdelsnämnd (SDN) och stadsdel.

Här på Göteborgs historia kommer stadsdelarna efterhand att presenteras utifrån den indelning som gällde 1981, alltså den senaste stadsdelsstrukturen. Det fanns då 83 stadsdelar, det kommer alltså att dröja innan alla presenterats.

Stadsdelar i Göteborg 1981. Underliggande kartmaterial finns i Statistisk årsbok 1981 och tidigare, kartöverlägg Per Hallén 2019.

Referenser

Arkiv

Riksarkivet

Krigsarkivet
Sverige, stads- och fästningsplaner, Göteborg, SE/KrA/0424/037/666 (1620(?)), bildid: K0027622_00001 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0027622_00001)

Sverige, stads- och fästningsplaner, Göteborg, SE/KrA/0424/037/295b-02 (1812,1813), bildid: K0026324_00001 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0026324_00001)

Litteratur

Dahl, O. (1989). ‘Det äldsta Göteborgs roteindelning’, in Stadsbor i gångna tider. Släktforskaren och staden (Sverige släktforksarförbunds årsbok)147–164.

Statistisk årsbok Göteborg (1916). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1921). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1925). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1928). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1945). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1950). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1953). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1958). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1961). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1965). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1967). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1972). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1973). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1974). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1982). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1985). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1987). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1990). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (1995). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (2000). Statistisk årsbok Göteborg.

Statistisk årsbok Göteborg (2011). Statistisk årsbok Göteborg.

Noter

[1] Sverige, stads- och fästningsplaner, Göteborg, SE/KrA/0424/037/666 (1620(?)), bildid: K0027622_00001.

[2] Dahl 1989, s. 149.

[3] Dahl 1989, s. 151-164.

[4] Statistisk årsbok Göteborg 1921, s. 3.

[5] Statistisk årsbok Göteborg 1925, s. 1.

[6] Statistisk årsbok Göteborg 1925, s. 5.

[7] Statistisk årsbok Göteborg 1928, s. 1, 5.

[8] Statistisk årsbok Göteborg 1945, s. 1, 3. Statistisk årsbok Göteborg 1950, s. 4-5.

[9] Statistisk årsbok Göteborg 1953, s. 4-5.

[10] Statistisk årsbok Göteborg 1958, s. 2-3.

[11] Statistisk årsbok Göteborg 1961, s. 3.

[12] Statistisk årsbok Göteborg 1965, s. 3.

[13] Statistisk årsbok Göteborg 1967, s. 20.

[14] Statistisk årsbok Göteborg 1972, s. 26. I följande års statistisk årsbok uppges att stadsdelarna skapades 1973. Statistisk årsbok Göteborg 1973, s. 26.

[15] Statistisk årsbok Göteborg 1974, s. 26.

[16] Statistisk årsbok Göteborg 1982, s. 25.

[17] Statistisk årsbok Göteborg 1985, s. 16-17.

[18] Statistisk årsbok Göteborg 1987, s. 16.

[19] Statistisk årsbok Göteborg 1985, s. 16.

[20] Statistisk årsbok Göteborg 1995, s. 15.

[21] Statistisk årsbok Göteborg 1990, s. 14.

[22] Statistisk årsbok Göteborg 2011,s. 14.

[23] Statistisk årsbok Göteborg 2000, s. 8.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.