1800-talets Göteborg

Bristen på sundhet i Haga 1860

Sommaren 1859 hade koleran härjat i Haga med omgivningar och det tillsattes en kommitté som skulle utreda orsakerna. Deras rapport finns med som bilaga till en annan utredning om fattigdomen och arbetarbostäderna som presenterades för Stadsfullmäktige 1866. När rapporten skrevs saknade Göteborg ett utbyggt vattenledningsnät till Haga och öppna diken tjänade som avlopp.

Texten återges här i sin helhet med den tidens stavning och meningsbyggnad, men det bör inte vålla allt för stora problem.

”Utdrag af protokollet, hållet hos Sundhetsnämnden i Göteborg, den 27 September 1860.

§ 2. Sedan, med anledning af en utaf Läkaresällskapet härstädes aflåten skrifelse, Sundhetnämnden, för undersökning rörande vissa sanitära förhållanden i Hagorna samt utredning af orsakerna, hvarföre kolerafarsoten sistlidet år företrädesvis härjat uti en viss trakt derstädes, den 15 sistlidna November beslutat nedsättandet af en Kommitté, bestående, utan den eller de Herrar läkare, som Läkaresällskapet kunde utse, af Herrar, Rådmannen F.A. Risberg, Boktryckaren A. Lindgren, Apothekare F. Landgren och Stadsbyggmästare H.J. Strömberg, så hade Herrar Kommitterade aflemnat skriftligt utlåtande, som nu upplästes, så lydande:

”Till Sundhetsnämnden i Göteborg.

Kommitterade, som fått sig uppdraget att undersöka orsaken, hvarföre koleran sistlidne sommar först uppträdde i och företrädesvis hemsökte förstaden Haga, finna en tillräcklig förklaringsgrund härtill i samma orsaker, som öfverallt annorstädes framkallat densamma, neml. I förorening och förskämning af luften i följd af flera stillastående och stinkande vattensamlingar, af illa anlagda och ännu sämre renhållna afträden, af de fuktiga, små och dertill öfverfolkade boningsrum, hvari en stor del af arbetsklassen i denna förstad befinnes boende, i anseende till hyrornas stegring, samt slutligen bristen på godt dricksvatten och den dåliga beskaffenheten af det, som kan hemtas från de i Haga befintliga brunnarna.

Kommitterade kunna ej annat än anse den s.k. Kapuniergrafven med sitt för det mesta stillastående vatten vara af menlig inverkan i sanitärt afseende: i denna kanal hade invånarne i de kringliggande husen under flera år kastat afskräden och åtskillig orenlighet. Den rensning af denna graf, som sistlidne sommar företogos, var utan tvifvel äfven bland de bidragande orsakerna till kolerans härjningar i denna trakt och dess svåra uppträdande i de der belägne nya arbetarbostäderna. Dessa, hvilka i öfrigt äga så många företräden framför andra boningslägenheter i Haga, förete dock i afseende på latrinternas inrättning ett fel, som otvifelaktigt måste ändras. Vid Kommitterades besök på stället, befunnos nemligen urintrattarne alldeles uppfyllda af exerementer, som förhindrade allt aflopp och gjorde att det dermed afsedda ändamålet fullkomligt förfelades. Enligt uppfinnarens anordning, bör, då dessa afträden begagnas af barn, ett utskuret bräde inläggas, hvilket förer kroppen längre tillbaka; detta synes här vara af nödvändigheten påkalladt.

I allmänhet befinner sig latrinväsendet såväl i staden som alla förstädernas gårdar i ett ganska dåligt skick. När afhemtning från groparne sker, blifva dessa väl aldrig uttömda, utan det qvarblifvande tunnflytande sänker sig ned i grunden och söker sig väg till grannarnas lägre belägna gårdar. Tunnsystemet är onekligen det lämpligaste renhållningsätt, men de står i ett så nära sammanhang med en vattenledning, att man äfven af denna orsak måste lifligt önska, att en sådan snart kommer till stånd.

En annan härd för osunda utdunstningar är vester om Landsvägsgatan befintliga dike, hvari orenlighet från afträdena vid denna gatas gårdar samlas och under sommaren bildar en stinkande vattensamling: detta dike bör rätas, upprensas, göra 3 alnar bredt och stensättas i botten och sidor, hvarefter borde tillses att inga nya orenlighetssamlingar vidare finge ledas dit.

Under de senare åren hafva i Hagorna flera hus blifvit uppbyggda, hvilka, synbarligen mera än som borde vara lofligt, blivit beräknade blott för att bereda mänga boningslägenheter, utan allt afseende på erfoderligt utrymme: sådana äro huset N:o 78 Kapuniergatan och 2 & 3 Bergsgatan samt de flesta af de hus som blifvit byggda på den åt Vaktmästare Thorbjörnsson upplåtna mark; på detta senare ställe befinna sig dessutom boningshusen, uthus och afträden så sammangyttrade utan all ordning och plan, att det är nära omöjligt att se till godo snygghetens och renlighetens fordringar, hvilka också här äro alldeles gifna till spillo.

Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Gamla Kaponnieren förr (nuvarande Kaponniergatan i Haga. Till venster det gamla värdshuset ”Gula brickan”).

I åtskilliga af de nyare husen i Haga hafva källarvåningarne blifvit inredda boningsrum 2 alnar under gatans höjd; dessa befunnos derjemte bebodde af så många hyresgäster att de omöjligen i dessa små och låga rum kunde erhålla ens det minimum kubikfot luft, som anses oundgängligt för helsan. Utom det att atmosferen i dessa boningsrum städse är fuktig, sades vatten intränga under golfven i åtskilliga af dem vid inträffande regnväder. Sådana loklaer voro i tre öfverst vi Kapuniergatan belägna hus och Janssons vid Alléegatan, i hvilket senare till och med en brunn befanns i ett af rummen; och uppgafs det, att det blifvit husägaren förmenadt, att anlägga en trumma för vattnets afledande. Härifrån borde en ränna åt Vallgrafven anbringas. Vid Bergsgatan utmed stengårdsgården derstädes bör en rännsten utläggas, för att upptaga och afleda regnvatten och fuktighet från den närbelägna höjden.

Likaledes bör å den s.k. Hagaheden, hvilken är den förstad, som står längst tillbaka i afseende på snygghet och ordning, på två eller tre serskilda ställen lämpliga trummor eller afledningsrör anordnas med ordentligt affall genom nya Alléen nedåt Vallgrafven. Särskildt få Kommitterade förorda att nämnde åtgärd sträcker sig till den s.k. Skojarebacken, på det att all den der befintliga orenligheten må finna aflopp.

Beträffande den anmärkta olägenheten af boningsrums inredande i källarvåningar, synes detta datera sig från utfärdandet af den välbetänkta förordningen, som förbjuder byggandet af trevånings trähus i Hagorna – då man ej fick bygga i höjden sökte man djupet. Dessa underjordiska rum borde aldrig få begagnas till bostäder, utan endast till vedbodar eller visthus.

Bilden här hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Det gamla skolhuset vid Skojarbacken, akvarellerad teckning av J. A. Holmquist.

Det betänkande, som afgifvits af den Kommitté , som blifvit nedsatt för anordnandet af sundhetsförhållandena i riket, innehåller föreskrifter i detta afseende, hvilka högeligen uppmana till iakttagande; och alla de felaktigheter, hvilka undertecknade Kommitterade funnit anmärkningsvärde, skulle uppbära, om ofvannämnde betänkande blefve af regeringen bifallet och till efterrättelse påbudet. Om detta icke blir händelsen få vi tillstyrka, att Göteborgs stad, som i så många afseenden gått före andra städer uti nyttiga förbättringar, anhåller, att få för sin del till alla delar tillämpa nämnda betänkandes föreskrifter.

Slutligen kunna Kommitterade icke underlåga att utbetala sin belåtenhet öfver den beslutade åtgärden, att från Kallebäcks källor anlägga vattenledning till Hagorna, hvarigenom utan tvifvel denna förstad går en ny och ljusare framtid till möte.

Göteborg den 24 maj 1860.

Fr. Aug. Risberg                            C.F. Ewert.                                    A. Lindgren
Fr. Landgren                                 C.W. Hultgren                              H.J. Strömberg”
(Ur: Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1866. N:o 24)

 

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Mellangatan 24 år 1913.