1900-talets Göteborg

Axel Broström & Son

”Ofta och med skäl har man klagat öfver den svenska rederirörelsens ringa  framåtgående. Enligt officiella uppgifter och under iakttagande af den vid internationella jämförelser använda regeln, att en ångfartygston är lika med tre segelfartygston betecknas den svenska handelsflottans utveckling af tontalet 213.800 för år 1850 och af tontalet 1.382.100 för år 1902, hvilket i och för sig är en föga betydande mångdubbling.
I den svenska rederinäringens utveckling har Göteborgs handelsflotta intagit ett hedersrum. En närmare redogörelse för dessa förhållanden tillhör den historiska inledningen; här må blott antecknas att tontalet för fartyg öfver 20 ton ökats: för hela Sverige från 483.003 ton år 1895 till 640.211 ton år 1901, men för Göteborgsfartyg från 79.782 ton år 1895 till 120.488 ton år 1901.

Den utveckling af Göteborgs handelsflotta, som ägt rum under senare år och som betecknas af tontalet 97.343 för år 1898 och af ofvanstående tontal 120.488 för år 1901 beror i väsentlig grad på den betydande rederiverksamhet, som firman Broströms stiftare uppvisat. Han torde i år kunna fira sitt kvartalssekelsjubileum som skeppsredare.

Ty det var egentligen med det år 1878 byggda ångfartyget Freja, som kapten Axel Broström började sin rederirörelse, i det han var både redare och befälhafvare för denne ångare, hvilken sysselsattes såväl uti kanalfarten till Vänern som på Östersjön. Därefter inköpte han ångaren Transit III, hvilken omändrad till lastångare fick namnet ”Skjöld”, och var han äfven denne ångares befälhafvare och hufvudredare.

Först sedan ”Skjöld” 1880 blifvit försåld, drog sig kapten Broström tillbaka från det aktiva sjömanslifvet och startade 1881 uti sin dåvarande hemort, Kristinehamn, Ångbåts-aktiebolaget ” Ferm”, som började sin verksamhet med att bygga två träångare ”Frigg” och ”Ferm”. Detta bolag äger nu sju stål- och järnångare med en sammanlagd nettodräktighet af 3.005 tons och en total lastförmåga af 5.750 ton.

Tydligt är att Kristinehamn ej kunde vara rätta platsen att lämpligt bedrifva rederirörelse, särskildt då kapten Broströms sträfvan var att ”komma in” på den utrikes sjöfarten. Han flyttade därför sommaren 1882 till Göteborg. Hans rederirörelse bestod då af träångarne ”Freja”, ”Frigg” och ”Ferm”, hvilkas sammanlagda lastförmåga var endast 900 tons.

Förvisso kan man säga, att den verksamhet han sedan dess bedrifvit varit rastlös. Det har varit ett oafbrutet köpande, byggande och säljande af ångare, utbyte af mindre ångare emot större, öfvergång från trä- till järn- och stålångare, ombyggnader och förbättringar af inköpta fartyg.

Vid sidan af bolaget ”Ferm” inköpte han 1887 för egen räkning ångaren och påföljande år den gamla hjulångaren ”Ellida”, som förändrad till propellerångare fick namnet ”Thor”. Vid Göteborgs mek.verkstads aktiebolag beställde han 1889 stålångaren ”Libau” och af dessa tre ångare om tillhopa 1.300 tons d. w. bildades Ångfartygsaktiebolaget ”Trfing” med ett aktiekapital af kr. 280.000. — Sedan dess har detta bolag tillförts ej mindre än 18 ångare. De ångare, som först tillkommo, äro nu sålda med undantag af ”Libau”.

Den egentliga stora utvecklingen af Broströmska rederiet började dock egentligen med första inköpet från England, hvilket skedde 1891, då ångaren ”Stanton” om 1.200 tons. införlifvades med flottan; från denna tid har ångbåtsparken årligen ökats med en eller flere ångare, hvaraf den största är ”Svealand” om 5.000 tons, hvilken förlidet år byggdes uti England och f. n. är Göteborgs handelsflottas störste ångare.

Men den moderna sjötrafiken kräfver ju allt större fartyg och rederiet har redan gått i författning att beställa en turretångare om 6.150 ton, särskildt afsedd för malmtrafik.

Bolaget ”Tirfings” aktiekapital är nu 3.160.000 kronor; det äger f. n. 16 ångare om 36.350 tons lastförmåga och 18.694 tons afgiftspliktig dräktighet.

Sedan den 1 februari 1898 är kapten Broströms son, Dan. Broström, hvilken allt sedan slutet af åttiotalet varit sin fars medhjälpare, upptagen som bolagsman och är det under firma Axel Broström & Son deras rörelse sedan dess bedrifves.” (Ur: SVERIGES HANDEL OCH INDUSTRI I ORD OCH BILD)