1900-talets Göteborg

Slakthusfrågan

“Berättelse öfver en studieresa till utländska slakthus 20 februari—16 mars 1900“ har afgifvits af arkitekten O. Dymling och stadsveterinär S. Nystedt, hvilka af slakthusberedningen erhållit i uppdrag att studera nyare slakthus- och kreatursmarknadsanläggningar i Danmark och Tyskland.

Berättelsen finnes intagen i Stadsfullmäktiges handlingar nr 47, som i går på e.m. kom oss till handa.

De föreslå att de olika slakthusbyggnaderna måtte till en början uppföras i mindre skala, men uppföras så, att en första utvidgning kan ske helt enkelt genom tillbyggnader till de redan befintliga, samt att en andra större utvidgning åstadkommes genom uppförande af nya hallar m. m., symetriskt placerade i förhållande till de gamla. Situationsplanen å den befintliga tomten kan göras sådan, att slakthusbyggnadernas placering från början blir regelrätt och praktisk, men äfven vid blifvande utvidgningar bibehåller full symetri och beqvämlighet.

De beräkna ock att till en början endast 50 procent af det införda köttet kommer att uppslaktas i slakthuset, således med ledning af siffrorna från 1899 omkr. 16,400 st. storboskap, 22,600 kalfvar, 14,300 får och 24,800 svin.

För öfrigt afgifves förslag till anordningar af kreaturs- och slaktgårdar.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 8 maj 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Vy, mot norr, över Göteborgs slakthus från 1903. Detta var Sveriges första kommunala slakthus, med marknadshallar, slakthallar, administrationslokaler, restaurang och bostäder. Foto 1905.