1900-talets Göteborg

Rakstugornas stängning sön- och helgdagar

”Barberare Lindblad dömdes härom dagen af polisdomstolen att bota fem kronor, för det han under gudstjenststid hållit sin rakstuga öppen. Den lagparagraf (7 kap. 3 par. strafflagen) som af domstolen i utslaget åberopades lyder sålunda:

Idkar någon å sön- eller helgdag, emellan kl. 6 på morgonen och 9 om aftonen, handtverk eller arbete, som uppskof tåla kan; straffas med böter högst 20 riksdaler, utan det sker till egen eller annans nödtorft. Sak samma vare om kramlåda eller annan dylik bod å sådan sabbatslid till salu öppnas.

Undantag från denna lagbestämmelse gör handel å sabbatetid med frukt, växter, konstgjorda blommor, krukor korgar och buketthållare, hvilken handel enligt ett utslag af k. m:t år 1892 ej anses förbjuden under ifrågavarande tid. Undantag gäller ock för bageriarbete. För försäljning af spirituösa och maltdrycker gälla särskilda förordningar.

Skulle polisdomstolens utslag bli faststäldt i högsta instans, hvarpå dock framstående jurister mycket tvifla, skola rakstugorna naturligtvis vara stängda från kl. 6 f. m. till 9 e. m sön- och helgdagar, d. v. s. hela dagen och ej endast i under tiden för den allmänna gudstjänsten.

Genom underdomstols utslag har naturligtvis intet prejudikat vunnits. Först genom k. m:ts dom har man att lita till ett sådant.

I dag på middagen angaf hos. poliskammaren ordföranden i Göteborgs Barberarebiträdesförening Karl Bonander till åtal samtlige barberaremästare härstädes, till antalet 48, för det de i likhet med Lindblad hållit sina rakstugor öppna å ofvannämnda tider. Poliskammaren resolverade att de 48 till åtal anmälde skola nästa vecka instämmas till polisdomstolen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 14 juni 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Husargatan mot norr, med Otto C. Lehmanns rakstuga. Lehman drev verksamhet här från 1902- 1934. Foto ca 1910.