1900-talets Göteborg

Tvist om en vattenmätare

”Till rådhusrätten i Göteborg instämde f. d. assuransdirektör Max Olbers i Stockholm byggmästaren Herman Dähn i Göteborg med yrkande att af denne utbekomma 200 kronor för en vattenmätare. Dähn invände, att ban, som enligt slutsedel 3 juni 1898 af Olbers med flere köpt fastigheten nr 92 A i Göteborgs 13:e rote jemte åtskillig lösegendom, därvid jemväl tillhandlat sig vattenmätaren, som inginge i den uti slutsedeln afsedda lösegendom och i allt fall tillhörde fastigheten. Rådhusrätten yttrade i dom 25 nov. 1899: Då jemlikt lagen 24 maj 1895 vattenmätaren ej vore. att hänföra till fast egendom och ej heller ingått i den med köpet afsedda lösegendom samt Dähn, som vid fastighetens tillträde kommit i besittning af vattenmätaren, ej ifrågasatt att till Olbers återställa densamma, förpliktades Dähn att till Olbers genaet mot qvitto utgifva 200 kronor med ränta och att ersätta Olbers rättegångskostnad med 108 kronor.

Hofrätten, där Dähn sökte ändring, fann i dom 29 juni 1900, ej skäl göra annan ändring i rådhusrättens dom, än att hofrätten med anledning af parternas där förda talan bestämde att, därest Dähn ville undvika att utgifva betalning för vattenmätaren, han hade att till Olbers vid anfordran utlemna densamma.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 10 juni 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Vattenmätare.