1900-talets Göteborg

Våra elektriska spårvägar

”Från Allmänheten.

Våra elektriska spårvägar.

Herr Redaktör!

Mycket har i våra dagar talats och skrifvits om svenskarnes tröghet och brist på företagsamhet, och att dessa uttalanden ledsamt nog ej sakna grund för sig kunna vi dagligen konstatera här i vår goda stad, som trots sina många förtjenster i öfrigt ej alls utgör något undantag från den allmänna regeln. Eller tror väl någon att Göteborg vid en utställning, hvar den än hölles, skulle erhålla vare sig ”grand prix“ eller guldmedalj för “raskt utförande af brobyggnader“ eller för sitt “tidsenliga spårvägsväsen“, förutsatt att dylika saker blefve föremål för täflan och prisbelöning vid någon utställning.

Undertecknad vill här ej uppehålla sig vid den förstnämnda frågan, då denna nu avancerat så långt att bron är “under uppförande“, utan öfvergår härmed till ämnet för dessa rader, nemligen våra spårvägar. Det lär då vara stäldt utom allt tvifvel, att något motstycke till dem i skröplighet och opraktiskhet svårligen kan uppletas i detta land och, såvidt undertecknad har sig bekant, ej i något annat heller.

Förändringar och nyheter äro ju ej alltid at rekommendera, men då det gäller förbättrandet af kommunikationerna inom ett samhälle af Göteborgs storlek och betydenhet, så är denna fråga allt för viktig för att den skall få år från år uppskjutas på så svaga skäl som här varit fallet.

Då stadsfullmäktige beslutade spårvägsnätets inköp för den dryga summan af l1/4 million kr., så tänkte nog många i likhet med undertecknad att äfven denna summa ej vore för hög, såvida därmed vunnes en snar förbättring i det nuvarande tillståndet. Men kuggade blefvo de, som så tänkte. Visserligen beslutade stadsfullmäktige i maj d. å. spårvägsnätets ombyggnad för elektrisk drift, men då Maj-liniens sträckning från Carl Johans kyrka till Slottsskogsgatan blef hänskjuten till beredningen för behandling och undersökning, lär det nog ännu komma att dröja 1/2 år eller ett år innan denna detaljfråga blir löst och öfriga dylika komma på dagordningen för att finna “en lika rask behandling“.

I motsats härtill finner man att dylika frågor, som vederbörande här i staden synas egna så ringa uppmärksamhet, på öfriga platser såväl i Sverige som utlandet med rätta betraktas som vitalfrågor och som sådana finna en rask och tidsenlig lösning. För att taga ett exempel från vårt eget land, så beslutade Södra spårvägsbolaget i Stockholm på sin bolagsstämma i april d. å. att ombygga sina linier för elektrisk drift, och samtidigt afgjordes de hufvudsakligaste detaljerna i anläggningen. Ombyggnaden väntas vara färdig redan till hösten nästa år, d. v. s. långt innan “vår elektriska spårväg“, som ändock blifvit planerad under närmare tio års tid blifvit påbörjad.

Mycket vore nog att tillägga, men då utrymmet redan är starkt anlitadt af- står undertecknad därifrån och vill som en afslutning af förestående endast tilllägga, att den trafikerande allmänheten, hvilken saken närmast rör, borde mer än hittills genom opinionsyttringar i pressen eller på annat sätt göra vederbörande uppmärksamma på, att den ej är nöjd med det nuvarande olidliga tillståndet och att den väntar att vederbörande så mycket sig göra låter påskynda anläggningens utförande.

En af de många otåligt väntande.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 25 augusti 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Vy över Drottningtorget med Hotel Eggers och Östra Nordstaden.

 

1 svar »