1900-talets Göteborg

Ett inlägg i egna-hemsfrågan

 

”Fabrikör Joh. Olsson, innehafvare af Göteborgs nya karamell- och konfektfabrik, hade till i går afton utlyst ett möte i Arbetareföreningen för diskussion af egna-hems-frågan«

Fabrikör Olsson öppnade mötet med ett tillkännagifvande att han hale för afsikt att till arbetarne skänka en honom tillhörig i närheten af Gullbergsbro och Gubbero belägen tomt, detta för att taga det första steget till egna-hems-idéns förverkligande i Göteborg.

Hr a. C. Lindblad ansåg ej att frågan kunde lösas af arbetarna sjelfva eller på det föreslagna sättet. Af tal:s yttrande kunde man förstå att arbetarne hade tillräckliga utgifter genom att understödja sina organ sationer och förtroendemän samt hålla vid liv en massa sysslolösa dagdrifvare.

Det vore ingen idé att arbetarne på detta sträfsamma sätt sökte uppnå ett eget hem”. Det vore i stället stadens skyldighet att skaffa dem sådana, och man hade bara att vänta tills arbetarne genom sina organisationer fått in sina egna representanter i stadsfulllmäktige, så skulle allt det andra falla dem till.

En hr Heurlin hemställde till fabrikör Olsson, huruvida han ej vore villig att åt Göteborgs organiserade arbetare skänka samma tomt, där de kunde uppföra ett föreningshus, samt ett nytt stycke jord för anordnande af en Folkets park, hvarest man kunde få till stånd en dansbana m.m.

Hr Olsson ämnade emellertid med tomten ifråga bereda arbetarne verkligt gagn och icke genom sin gåfva lemna ett bidrag till sådana herrar, som gjort till sitt lifs vackra uppgift att vara kroppsarbetarnes snyltgäster.

Sedan ytterligare några talare haft ordet, alla erkännande välmeningen i förslaget, tillsattes en komité af sju personer för att inom tre veckor utreda frågan, bese den erbjudna tomten, samt, sedan utredning gjorts, utlysa nytt möte och till detta inkomma med utlåtande i frågan.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 9 november 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Egna Hem, Bagaregården, 1920-talet.