1900-talets Göteborg

Krav på godsstation vid Olskroken

”Från ett antal fabriksegare och handlande i östra stadsdelarne hade till järnvägsstyrelsen ingifvits en ansökan, att ett enklare godsmagasin måtte inrättas vid Olskrokens rangerstation. Ansökningen är remitterad till distriktschefen i Göteborg för yttrande.

I motiveringen för ansökningen anföres bl. a.: att Gamlestadsförsamlingens befolkning utgöres af cirka 9,000 personer. Ifrågavarande stadsdel, som njuter förmånen af person- och ilgodsstation vid Olskroken, har i fråga om godstrafiken att hålla sig till godsstationen vid Nils Ericssonsgatan, dit afståndet från Olskroksstationen är nära en fjerdedels mil. Såsom bevis om den mängd gods fabrikerna i församlingen aflemna för befordran med järnvägarne namnes, att ett par af dessa fabriker i fraktafgifter erlägga årligen cirka 100,000 kronor. Vidare säges, att en af orsakerna till, att nya fabriksanläggningar icke förekommit i större skala i denna del af staden, tvifvelsutan få sökas i de dyra transportkostnaderna för gods ned till nuvarande godsstationen, och att om detta hinder bortfölle genom godsemottagning vid Olskroken många nya industriella anläggningar skulle uppstå, särskildt å inom denna stadsdel därför af stadsfullmäktige afsatta områden.

Som bekant skall den nya Bohusbanan inledas till statens järnvägsstation, och samtidigt därmed äfven Vestkustbanans spår dragas in till samma station i stället för till Bergslagernas. Huru detta skal ske, är ännu icke definitivt afgjordt, men båda liniernas indragning till statsbanestationen kommer antagligen att beröra Olskroken och förändra förhållandena där, hvarför uppförandet af ett magasin nu å nuvarande stationsområdet torde komma att möta betänkligheter.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 13 november 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Gamlestadens fabriker arbetarbostäder t.v sedda från banvallen till västra stambanan. T.h Kugghjulsfabriken. År 1922.