”I lördags uppstod soteld i n:o 30 vid östra Skansgatan. Att stånda ansvar härför var i går inkallad till polisdomstolen sotarevärkgesällen Mauritz Fredriksson, hvilken uppgaf, att, då han dagen förut velat värkställa sotning i köket, där elden uppkom, han blifvit afvisad med det beskedet att lägenhetens innehafvare själf skulle sota. Han lät saken bero och anmälde det icke för polisen, som han bort göra, och fick därför i går böta 5 kr.” (Ur: Göteborgs-Posten 15 februari 1901)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Spislod kallad se större och piplod, de mindre loden, som tillverkades hos smed. Piplod för att komma åt i kanlernas knän. Kättingen, som förband lod med keris eller stånka var 35-40 cm lång. Linan, som kopplades om lodet med schackel var som längst 22 famnar (ca 40 m) då husen var höga och 12 famnar (ca 22 m) när man arbetade från taken på lägre hus. På dessa lod är öglorna ovanligt stora. Ofta var öglan infälld i lodet för att inte haka fas i skorstenarna. Lod, kurpis och lina bars av lärlingarna, som arbetade från taket, på vänster axel ovanpå raffel.
Ur dagens tidning hämtas även denna annons, något sent att ansöka troligen:
Göteborgs historia 