”En »vän af framåtskridande« talar dig riktigt varm i måndagens H. T. till förmån för att ifrågavarande bana skall komma att dragas igenom Slottsskogen. Det är en mäkta underlig Åskådning, som kulminerar, då ins. säger: »Hvarje människa med något så när sundt omdöme, som sett sig något om i världen är det ju uppenbart, att Säröbanan. så långt ifrån att skada trefnaden i Slottsskogen, tvärtom i hög grad komme alt öka den» (kursiv, af undert.). Hvad är det då vid en järnbana, som, annat än i rent kommunikativt hänseende, förmår att sprida trefnad?Är det den bullrande farten? Är det skorstensröken, eller är det det utlofvade pinglandet af klockor? Om icke något af detta hvad är det då? Ins. ber »vän af framåtskridande» vara god besvara denna fråga. Att man skall behöfva resa utomlands, för att lära sig förstå, hvad »trefnad« är, låter mycket besynnerligt. Detta är väl dock, något rent personligt. Ins. vågar påstå, att icke en på tusen skall dela »vän af framåtskridandes« åsikt i denna sak. Förr än det kan bevisas, att hvarje annan plats för banans framdragande är praktiskt olämplig, förr böra icke vederbörande lemna bifall till ett dylikt förslag, som i hvarje fall måste anses förstöra en del af vår vackraste parkanläggning.

Fiende till otrefnad.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 14 mars 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Friden och ron i Slottsskogen efter Säröbanans tillkomst.; Pounsch, 1901. [blyerts]