”Arbetet å dennas iordningställande till stundande löpningar den 2 Juni pågå som bäst.

Så uppföres en stor täckt läktare, rymmande c:a 600 personer; en mindre paviljong för Fältridtklubbens medlemmar och inbjudne uppföres på krönet af en trädklädd kulle med fri utsikt öfver i det närmaste hela banan. Den stora läktaren ligger närmare upploppet, men med en ganska rymlig öppen plats mellan läktaren och banan.

Lokala förhållande göra att Qvibergsbanan icke har fått en så regelbunden oval form som ute på Partilled. Slätlöpningsbanan går i en halfcirkel. Starten torde ej blifa synlig från läktarne, men för öfrigt kommer nästan hela löpningen att kunna följas.

Steeple –chase- och häcklöpningsbanorna skära på olika ställen slätloppsbanan för att slutligen gå in på densamma till samma upplopp.

Genom dessa banors många svängar bli de icke så bekväma för hrr ryttare som Partilledsbanan, och de komma att bereda publiken mer omväxling och tillfälle att se de ridande på nära håll.

Upploppet skäres så t.ex. ej långt från tribunen, vinkelrätt af steeple-chasebanan, som där går fram mallan de förnämsta platserna och vagnsplatsen på ena sidan och på den andra mellan 1:a och 2:a plats.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 7 maj 1901)

”Vi meddelade i går en del upplysningar om den nya kapplöpningsbanan på Qviberg, hvartill vi ytterligare foga följande, som i går af utrymmesskäl måste uttaga:

Hela belägenheten är särdeles vacker och fältet hvaröfver publiken har god utsikt, är här och där afbrutet af gröna kullar mellan hvilka banorna slingra sig. Bakgrunden utgöres åt ena hållet af den ståtliga kasärnen och åt andra håll dels af skogsklädda kullar, dels af bruna ljungbackar, dels nakna gråstensbärg.

Den nya banan kommer med all säkerhet att erhålla mycket beröm från publikens sida. Huru ryttarne skola komma att tycka om henne får framtiden utvisa. F.n. är hon ganska hård och äfven ojämn, men det hoppas man några rägnskurar må afhjälpa och det senare skall man taga itu med med rullharfvar och valljungfrur.

Hindren blifva i enlighet med jockeyklubbens bestämmelser. Bland dem må antecknas ett s.k. engelskt hinder med våt graf och fast häck af aktningsbjudande dimensioner, en stenmur, 1,10 m. höt och ½ m. bred samt en del naturliga hinder, därvid man haft god hjälp af den bäck som skär tvärt igenom marken.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 8 maj 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kapplöpningarne å Kviberg Sadelplatsen. foto tagen d. 2 juni 1912.