”En zoologisk anläggning i vår Slottsskog är ju ett gammalt önskemål, som väl vederbörande inte så värst länge till kunna visa från sig med mer eller mindre giltiga förevändningar. Början är ju gjord där med hjortarne och svanarne och att så småningom öka samlingen med lämpliga djur borde väl inte vara så omöjligt.

Men medan vi vänta på att få skåda ett intressant och brokigt djurlif inom Slottsskogen, finna vi på Lorensberg en liten djurgårdsanläggning, som är väl värd att ses och där äfven en beundrande skara, i synnerhet af det unga Göteborg, gärna håller till.

Har ni suttit på Lorensberg en eftermiddag, så har ni säkert lagt märke till en liten lustig apa, som gjort de mäst halsbrytande piruetter mellan borden, träden och några af personalens armar. Ty ”Jenny” – så heter hon – är ett mycket förståndigt djur som låter sig smekas och matas och bäras hur som hälst. När ”Jenny” så idkat friluftsliv en stund, har hon infångats och burits bort mot västra kanten af parken. Där ligger källarmästare Möllers djurgård, omgärdad af ståltrådsnät och med små trefliga anordningar här och där till djurens trefnad.

”Jenny” är inte ensam här af apsläktet. Hon har tre apkamrater. Men ”Jenny” logerar inte i samma bur som de andra. Hon är mer klok och försigkommen än de och därför tåla de henne inte och så måste ”Jenny” för att inte jämt bli misshandlad ha sin egen bostad. Där trifs hon så godt, men inte har hon så roligt som de tre elaka bröderna! Dessa ha i sin höga, präktiga bur både gunghäst och linor och trapez och all möjlig annan gymnastikattiralj, och var säker på att de flitigt använda den! De göra hopp och öfverslag och slingringar och krumbukter så ledigt och lätt, att nog ingen göteborgsgymnast vågar göra det efter.

Rundt omkring dem ströfva en del getter, som så och då ge tillkänna sin belåtenhet med apornas konstfärdigheter genom ett bredt bräkande. Ett par af getterna äro födda på Lorensberg.

Längre nedåt cirkusbyggnaden latar sig ”Sascha”, björnen som hr Möller nu haft i öfver ett år. ”Sascha” börjar bli riktigt förståndig och hemtreflig och lefver hvar dag kräseliga. Han får 7 liter möjölk om dagen jämte bröd, frukt- och grönsaksaffall. Hr Möller ämnar skaffa sig äfven en björnhona.

Näst intill ”Sascha” promenerar pärlhöns och påfåglar i ostörd sämja. Flera af pärlhönsen ha utkläckts här af vanliga höns. De ligga ej själfva på äggen i tamt tillstånd. En månadsgammal pärlfågelunge – den ende af 8 ägg – följer här toget en höna, medan två små påfågelungar lystra till påfågelmamma själf. Hon rufvade på fyra ägg, men de två misslyckades.

En papegoja, en korp, som gärna tar emot hvad hälst som stopas i hans hungriga gap, och två räfvar höra äfven till den lilla trefliga djursamlingen på Lorensberg.

Tom.” (Ur: Göteborgs-Posten 10 augusti 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Lorensbergs restaurang.