”Mången resande på stambanan har under de sista åren ute vid Jonsered kunnat iakttaga, att en del viktiga arbeten äro å bane för tillgodogörandet af den där befintliga vattenkraften bättre än hittills kunnat ske. Det lilla man kunnat se af byggnaderna vid själfva kraftcentralen har gjort begripligt äfven för lekmannen, att denna anläggning, en gång färdig, måste bli storslagen.

Den är också en af de allra vackraste, som på senare åren utförts i Sverige, och kan i storlek mäta sig äfven med de största. Den kommer att lämna elektrisk drifkraft ej blott åt alla fabrikerna, af hvilka nu åtminstone hälften drifvas med ånga, utan skall äfven kunna lämna kraft till belysning af värkstäderna och fabriksområdet o.s.v. samt ändå ha öfver ett stort kraftbelopp, afsedt för nyanläggningar. Nära 2,800 hästkrafter skola uttagas med en vattenförbrukning af 30 à 35 kubikmeter i sekunden.

Det är ej att undra på, att vår för landets utveckling i olika afseenden så nitälskande konung önskat bese anläggningarna, som äro hedrande för svensk ingeniörskonst. Visserligen äro de ej färdiga på ännu ett år, men man kan dock redan nu få en god inblick i hurur de en gång skola taga sig ut.

Genom disponent Gibsons tillmötesgående äro vi här i tillfälle att lämna en beskrifning öfver anläggningen. I stället för den gamla kanal, som redan 1832 byggdes af fabrikernas grundläggare W. Gibson och A. Keiller och drog sig fram från sjön Aspens utflöde i Säfveån utefter bärget vid sidan af forsarne, har man nu med flera års arbete dragit fram en ny bredare och längre sådan, som delvis i en 180 meter lång tunnel genomtränger bärget. Denna kanal, som på två ställen skäres af järnvägen och tills vidare lämnar vatten till drift af en del af fabrikerna, når efter ett lopp af nära en kilometer fram till den s.k. kraftcentralen, där man om något år kommer att tillgodogöra sig all vattenkraften och omsätta den i elektricitet.

För den som minnes, hur här såg ut innan dessa storartade arbeten påbörjades, är det lätt att inse, hvilka enorma schaktningsarbeten här företagits. Också fordrades vid utförandet den största försiktighet; marken utgjordes nämligen af lös lera, som måste uppstöttas. Byggnaden, som i och för sig är tung och dessutom belastas af maskineri och stora vattenkvantiteter, måste uppföras på en grund af pålar. Sådana nedslogos c:a 2,200 stycken af ungefär 10 meters längd. För att hindra skärningar har grunden omgifvits med tätspänter.

Kraftcentralen är till allra största delen utförd i beton. De stora kanalmurarna, af hvilka den ena är 13 meter hög och öfver 5 meter bred i basen, ansluta direkt till turbinkamrarna. Dessa äro 5, afsedda för dubbla sugturbiner. Turbinerna hafva ännu ej insatts, men skola natruligtvis vara af modernaste konstruktion och försedda med automatiska hastighetsregulatorer.

Hela anläggningen utmärker sig genom sin enkelhet. Fem likadana turbiner på liggande axlar om hvardera 550 hästkrafter äro direkt kopplade med elektriska generatorer, hvilkas roterande delar sitta på samma axlar som tillhörande turbiner. Äfven magnetiseringsmaskinen är anbragt på denna gemensamma axel.

Maskinsalen, som är stor och ljus, lämnar rymlig plats åt de elektriska maskinerna, instrumentering o.c.s. En 10 tons travers är afsedd att uppsättas för maskineriets bekväma monterning.

Maskinsalen torde till sitt yttre blifva ovanligt vacker. På den gedigna betongrunden med sina imponerande hvalf och pelare, som sträcka sig djupt under den gamla åbotten, är en facad uppmurad, hvars nedre del, listvärk och enskilda partier utföras i den vackraste granit, medan mellanliggande ytor äro i facadsten.

Taken och den öfversta höga listen i granit äro ännu under arbete.

Då man icke haft något trängande behof af den nya anläggningen har icke häller arbetet å densamma forcerats, hvilket är orsaken till att den tagit en relativt lång tid i anspråk.

Det hela torde emellertid vara ovanligt omsorgsfullt solidt och på samma gång elegant och modernt utfördt.

Jonsereds elektriska kraftcentral har under ledning af disponenten W. Gibson och öfveringeniören J:J. Gibson konstruerats af ingeniör H.M. Molin och utförts af ingeniör C.M. Ringdahl såsom arbetschef.” (Ur: Göteborgs-Posten 14 september 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Text på kortet:” Jonsered. Konung Oskar beser anläggningen af kraftcentralen 1901″.