”Natten till i går afled härstädes af hjärtförlamning efter någon tids sjuklighet grosshandlaren August Samuel Kobb i en ålder af något öfver 82 år.

August Kobb, född den 5 augusti 1819, var son till handlanden Martin Kobb och dennes maka Amalia Kihlman. Jämte sin broder inträdde han vid unga år i faderns affär med theer och porsliner, hvilken torde vara en af de största i sitt slag i vårt land, och i hvilken han jämte sin broder kvarstod som innehafvare vid sin död.

Af Göteborgs stadsfullmäktige var Kobb ledamot från institutionens början 1863 och sedan under tjugu år. Han var äfven medlem af gatu- och vägförvaltningen, ordförande i pensionsinrättningen för ålderstigna tjänare samt i Slottsskogsstyrelsen.

Det område, på hvilket August Kobb emellertid utvecklade det största intresset och den mäst outtröttliga värksamhet, var stadens planteringar, och här har han utfört ett värk, som förvisso kan nämnas storartadt och välsignelsebringande, och som hos sena släkten skall bevara hans minne i kär och vårdad hågkomst. August Kobb tjänstgjorde i värkligheten om också icke till namnet som Göteborgs stadsträdgårdsmästare, hvilken plats faktiskt icke behöft tillsättas, så länge han värkade. Honom hafva vi att tacka för, att våra offentliga platser, alléerna och parkerna hafva det vackra och vårdade utseende de besitta. Kungsparkens omdaning, Kungsportsavenyens, Vasagatans och Hasselbladska ängens prydliga ordnande äro hans värk, och främst af allt må nämnas hans storartade skapelse, Slottsskogen. Det är nämligen August Kobb, som genom sina rika idéer och en aldrig tröttnande omsorg realiserat den af landshöfding Ehrensvärd först framställda planen att förvandla Slottsskogen till en folkpark. Och hur har han icke genomfört denna tanke! Till den största heder för sig och till oskattbart värde för samhället, om vars hälsa, trefnad och glädje han sålunda i så hög grad gjort sig förtjänt. Till sådana män som August Kobb står ett samhälle i en större tacksamhetsskuld, än man kanske i allmänhet gör riktigt klart för sig. Hvad öppna platser och planteringar betyda för en stad, dess mera, ju större han är, det har man på senare tiden börjat alltmer beakta i utlandet, och August Kobbs ära förblir, att han icke blott insett utan äfven tillämpat denna sin uppfattning hvad Göteborg beträffar. Måtte hans föredöme mana dem det vederbör att, med tacksamhet för hvad han gjort, pietetsfullt vårda hans värk och gå vidare på den väg han visat. Sålunda skall den aflidne, klarsynt och gode medborgarens minne utan tvifvel bäst hedras.

Den aflidne sörjes närmas af efterlefvande maka, född Lagerhjelm, och sonen Gustaf, docent vid Stockholms högskola, samt af brodern, grossh. Pontus Kobb.” (Ur: Göteborgs-Posten 18 december 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: August Kobb.