”Bör Göteborg blifva garnisonsstad var, som i lördags påpekades, den fråga, som behandlades af vår fastighetsägareförening i lördags och där besvarades med ett enhälligt, väl motiveradt ja, såsom af referat på annat ställe inhämtats.

Föreningen uttalade sig gålunda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den synpunkt på saken som i Göteborgs-Posten utvecklades i lördagens tidning. Man ansåg fördelarne, ekonomiska, social och privata, vara så stora och klara att någon tvekan icke borde kunna komma i fråga om önskligheten af att hit få förlagd hälst en brigad. För truppernas egen utbildning och för lokalförsvaret betonade en af de militära talarne att det varit bäst, om en hel fördelning hade kunnat sammandragas hit. Man hade nämligen i Frankrike, Tyskland och Ryssland alltmer börjat öfverge utplottringssystemet af ett regemente i snart sagdt hvarje stad på grund af fördelarne af att samöfva olika truppslag.

För lokalförsvaret vore det ock en god sak att å västkustens viktigaste och ojämförligt förnämsta plats ha en samlad truppstyrka att genast tillgå. Nu blefve ju Göteborg äfen en sjöfästning, så att ett allvarligt fiendtligt anfall nog kunde väntas. Någon garanti för att staden, om den som hittills förblifvit öppen och obefästad, äfven skkulle för all framtid ha undgått ett öppet bombardemang med dess ofantliga förödelse ansåg kapten Grill icke förefinnas, hvarför han äfven anförde stöd.

Då tanken på att under den nya militära regime och anda, som vi hoppas under värnpliktseran skall varda gällande, få rikets andra stad till en mer betydande garnisonsstad, sålunda synes ha vunnit allmän anklang, får man väl hoppas att vederbörande skola upptaga saken till ompröfning och, om inga oväntade hinder eller olägenheter möts, äfven raskt gå från ord till handling.

Det offer som Göteborgs stade egentligen anses böra vidkännas, består i att kostnadsfritt upplåta mark åt de eventuellt kommande regementerna och sådan lämplig och icke vidare kostbar mark har staden redan.” (Ur: Göteborgs-Posten 13 januari 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Borgerskapets kasern 1923.