”I förgår utmarscherade Första Göta artilleriregementes underbefälsskolor, formerade på ett batteri, under befäl af kapten V. Rapp, på en vinteröfning, omfattande bivackering.

Batteriet marscherade genom staden, öfver Hisingsbron åt Hisingens landsbygd, och gick in i en stridsställning vid gården Amundstorp, därifrån en af målofficeren, löjtnant Tiselius markerad fientlig styrka besköts. Efter en stund upphörde batteriet och gjorde en framryckning mot Säfve, där en ny ställning intogs mellan Säfve och Bärby.

Sedan stridsöfningen afslutats, marscherade batteriet till egendomen Hökällan, där bivackplats erhållits af patron Wennberg.

I olikhet med föregående vintrars bivacköfningar förlades här den ena afdelningen i kantonering, d.v.s. hästar och manskap inlogerades i en stor halmlada, och officerare samt underofficerare fingo tak öfver hufvudet i friherrarne von Zalzas gamla residens, en gammal träbyggnad med egendomlig arkitektur, där det bäddades med halm på golfven i ett par tomma rum.

För den andra afdelningen anordnades en nying, på hvars ena sida hästarne stodo bundna, och på den andra en skyddsvägg af granris uppfördes till skydd för den bädd af gransris och halm på hvilken afdelningschefen, löjtnant J. Malling och hans folk hade tillfälle att söka hvila..

Temperaturen var, då bivacken slogs, cirka 10 grader under noll, men steg under natten, så att batteriet på morgonen stod färdigt att afmarschera, termometern visade blott 5 grader.

Vid nyingen hade folket det mycket bra, men de, som lågo i halmladan, fingo frysa rätt duktigt, och flera af dem föredrog att gå ut till bivackelden för att värma upp sig.

På morgonen afmarscherade batteriet till Ingelbäck, ungefär midt emot Agnesberg, och hade där en stridsöfning mot de söderut uppsatta målen.

Härifrån anträddes hemmarschen, och batteriet intryckte, efter att under vägen ha gjort salutbatteriet på vallen vid Kviberg till föremål för beskjutning, i kasärnen vid 3-tiden på e.m.

Intryckningen i de olika ställningarna öfver den snöhöljda marken, hvars håligheter och stenar voro dolda, skedde icke alldeles utan äfventyr, men såväl vältade fordon som fallna hästar bragtes på rätt köl igen utan skador.

Bivackeringen var en af de mest lyckade, som utförts vid skolorna, hvartill det utmärkta vädret, torr luft, stiltje och ej alltför stark köld bidrog i hög mån.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 27 februari 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kanonexercis på Heden med Kunglig Göta artilleriregemente.