”Det är inte utan, att en del godt folk går och tycker att vår friluftsmusik stöter en smula på lyx.

– Inte är det just någon kulturell förströelse för arbetarne, som ju ämnadt var, säger man under hänvisning till att arbetarepubliken lyser med sin frånvaro bland den promenerande åhörareskaran i Kungsparken.

Jag är frestad att ge dem rätt som så talat. Men hvad denna friluftsmusik värkligen kan bli och hur både musikpaviljongen och publiken kring densamma bör te sig för att ändamålet med den goda saken skall uppnås, det blef jag i tillfälle iakttaga vid den första friluftskonserten i Majorna i går afton.

Paviljongen har här förlagts till parkanläggningen nedom Karl Johans kyrka. Den är ännu omålad och värkar inte så elegant som Kungsparkspaviljongen. Men den är till skillnad från denna mer praktiskt anordnad. Här är den nämligen åt den sida, som vetter mot älfven, försedd med trävägg, som återkastar ljudvågorna och ger dem en bestämd riktning, hvilket naturligtvis skärper ljudstyrkan och ger större fulltonighet åt musiken. Den låter också annat här än i Kungsparken!

Och hvilket folklif här rundt omkring! Här är det ingen stel promenadkonsert för en elegant publik, utan en folkkonsert i ordets rätta bemärkelse. Här är ungdom och ålderdom ur alla samhällsklasser, men mäst arbetarefolk, som gått ut med barn och blomma. På sluttningen intill kyrkan och på gräsplanerna nedanför ha bar och ungdom lägrat sig och här gör sig sannerligen ingen göteborgsstelhet gällande.

Det sju nummer starka programmet – nästan uteslutande populär svensk musik – applåderades lifligt af de tacksamma åhörarne. Och när regementsmusiken i droskor lämnade platsen, hof det yngsta Majorna upp sin röst och hurrade allt hvad det förmådde för de afresande.

I Majorna och i Redbergslid får friluftsmusiken sin rätta och därför ock sin tacksammaste publik. Där kan ni då inte komma och kalla den lyx!” (Ur: Göteborgs-Posten 13 maj 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Karl Johans kyrka från entrésidan. Vy från Allmänna Vägen 1902.