”Antalet unga förbrytare växer i oroväckande grad, yttrar fängelsepredikanten vid Nya varfvet härstädes i sin årsberättelse för 1901. I de flästa fall göra sig ju sådana förfallna till brott mot äganderätten, eller ock öfva de våld mot person.

Men äfven grofva sedliga förvillelser ha ynglingarna här gjort sig skyldiga till, fortsätter predikanten. Särskildt tre af de under året för sedlighetsbrott hit transporterade ha varit mycket unga, den yngste hade nyss fyllt 16 år. Den sistnämnde, en lite ömklig stackare från en stad i västra Sverige, är dömd för att tillsammans med några ännu yngre kamrater ha våldtagit en vuxen kvinna, hvilken till på köpet hade en vuxen man i sitt sällskap. Sådana parflars lättsinne torde dock ej vara djupare rotadt, än att det kan aflägsnas med karbasen. Förslag ha ju framkommit att skolorna meddela undervisningen om straffpåföljderna för grofva sedlighetsbrott. Den möjligheten är dock långt ifrån utesluten, att man med en dylig undervisning skulle göra mera skada än gagn, att man därmed komme att gifva en farlig eggelse åt barnfantasien. Bättre torde vara att söka bevara barnasinnet rent från sinliga intryck, och att föräldrar, uppfostrare och lärare noga aktgifva på de unga samt vid behof genas med förstånd och allvar inskrida. Det må dock påpekas, att härvidlag är mycket svårt att veta, huru man i olika fall bör gå till väga.” (Ur: Göteborgs-Posten 1 juli 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Centralfängelset vid Nya Varvet med tårbitsformade rastgårdar. Under åren 1870- 1907 användes Nya Varvet som fångvårdsanstalt.