”Revisorerna af hamnstyrelsens räkenskaper och förvaltning under 1901 påpekade som bekant att det enligt deras förmenande vore betydligt billigare att för hamnens räkning bygga ett antal – förslagsvis fem – 15-hästkrafters bogserbåtar än att hyra dylika – år 1901 hade hamnstyrelsen för bogseringar utbetalt omkring 51,300 kr. Tvänne af revisroerna uttalade äfven som sin mening, att stadens mudderpråmar kunde lossas betydligt snabbare och billigare, än hvad nu är fallet, om för lossning användes centrifugalpumpar i stället för elevatorer.

Magistraten remitterade revisionsberättelsen till hamnstyrelsen för att bereda denna tillfälle att yttra sig om de af revisorerna gjorda påpekningarna. Hamnstyrelsen meddelar i sin nu afgifna förklaring, att styrelsen, som i alla händelser finner inköp för dess räkning af så stort antal bogserbåtar, som af revisorerna föreslagits, icke vara ekonomiskt fördelaktigt, gått i författning om värkställande af utredning, huruvida möjligen en eller två dylika båtar böra för styrelsen anskaffas, samt att styrelsen, därest utredningen därtill gifver anledning, kommer att i sitt förslag till utgifts- och inkomststat för år 1903 upptaga för ändamålet erfoderligt anslagsbelopp. Beträffande mudderlossningen åberopar hamnstyrelsen ett yttrande af byggnadschefen major Åqvist, som icke kan tillråda företagandet af försök medels centrifugalpump, hvilken metod, om den i stort skulle tillämpas, förutsätter betydliga utlägg för nya pråmars anskaffande, jämte lossningsmaskiner och kanske också ändring af muddervärk, hvarförutan stadens två mudderelevatorer skulle sättas ur användning, oaktadt den större är alldeles ny och den äldre nyss iståndsatts.” (Ur: Göteborgs-Posten 2 augusti 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: MuddeMuddring i den blivande centralhamnen d. 1 Mars 1914.