Under 1902 gjordes en ansökan om att bygga en järnväg mellan Orsa i Dalarna till Stöa vid gränsen mot Norge (ännu vid denna tid var Sverige och Norge i union). Området kan tyckas avlägset från Göteborg men det var en nyhet som väckte starka känslor i staden och Göteborgs Handels- och Sjöfartsnämnd avstyrkte hela projektet. Göteborgs-Posten hade en längre artikel om projektet och under rubriken ”Faran för Göteborg” skrevs följande.

”Den export, som genom densamma (alltså järnvägen Orsa–Stöa) skulle ledas öfver Kristiania, har nu sina naturliga utvägar dels öfver ostkusthamnar, förnämligast Gäfle, dels öfver Karlstad samt västkusthamnar, däribland i främsta rummet Göteborg. Dessa städer skulle på samma gång som de förlorade exporten äfven gå miste om importen till det af järnvägen beherskade området, och om än denna för närvarande icke är så synnerligen stor betydelse, då trakten är glesbefolkad och föga köpstark, är det uppenbart, att densamma komme att ökas i samma mån näringslifvet uppblomstrade. Förlusten är därför för sagda orter och inte minst för Göteborg afsevärd och desto tyngre att bära, som det är den norska hufvudstaden, som utvidgar sitt handelsområde på svenska orters bekostnad.

Äfven förut befintliga svenska järnvägar komma att genom den nya banan gå miste om en afsevärd godstrafik, som i stället drages in i Norge. I de järnvägar, som på detta sätt blifva lidande, ha utaom staten såsom långifvare äfven staden och dess innevånare stora intressen, hvadan denna stad äfven på detta sätt beröres af den föreslagna järnvägen.” (Ur: Göteborgs-Posten 18 september 1902)

Någon järnväg mellan Orsa och Stöa blev aldrig verklighet, men i debatten som fördes märktes de spänningar som fanns inom den Svensk-Norska unionen tydligt.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Orsa Härjedalens Järnväg under byggnad OHJ 1 med VUB G-vagn L. Lokförare K. A. Larsson SWB med söner. Hugo Larsson OHJ, Ehman Orsa, Brust SWB Västerås.