”Konsul Oscar Ekman fyller i dag nittio år. Också från Göteborg, hvilket samhälle han tillhör genom födseln och genom mångårig betydelsefull enskild och offentlig värksamhet härstädes, gå denna dag många varma hyllningar upp till den nu i hufvudstaden bosatte vördade åldringen, hvilken lyckligtvis kroppsligen rask och med obruten själskraft kan glädjas åt de talrika bevis på vördnad, tillgifvenhet och tacksamhet, som i dag samlas till hans hem.

Till det här ofvan meddelade porträttet af konsul Oscar Ekman fogas här några data ur hans långa lefnad.

Ättling af den gamla Göteborgssläkt, som bär hans namn och som räknar äfven flera andra på olika områden framstående medlemmar, föddes han i Göteborg den 16 Dec. 1812. Vid sexton års ålder, sålunda år 1828, anställdes han på grossh. J.F. Silvanders kontor. Med David Carnegie, hvilken inflyttat hit från England, kom han i ett vänskapsförhållande, som snart ledde till, att de båda slogo sig tillsammans, och 1845 öfvertog Oscar Ekman posten som ledande chef för den stora firman Carnegie & Co. De båda driftige och skicklige affärsmännen skapade åt denna firma en storartad utveckling, hvilken fortsattes genom tillkomsten af andra dugande krafter. Den är nu icke allenast den främsta i sin bransch, utan öfver hufvud ett bland de största affärsföretagen i landet. Det är känt, att konsul Ekman vid sin höga ålder med oförminskat intresse och obruten tankekraft deltager i firmans ledning.

Öfriga affärsföretag i Göteborg, i hvilka konsul Ekman tagit en framstående del, äro Skandinaviska kreditaktiebolaget, som han var med om att grunda, och hvars första styrelseordförande han var, äfvensom Stora Bärgslagsbanan.

Han var stadsfullmäktige från 1865 till 1880, blef sistnämnda årledamot för Göteborg i Andra kammaren och företrädde 1882–87 staden i Första kammaren. Sistnämnda år nedlade han sitt mandat, och från denna tid blef ha äfven mer och mer Stockholmsbo.

Som deltagare i Göteborgs samhälleliga värksamhet har han hufvudsakligen fäst sitt namn dels vid Göteborgssystemet och dels vid arbetarebostadsväsendet. Han var medlem af 1864 års berömda pauperism-komité, hvilken uppställde dryckenskapen och de dåliga bostäderna som hufvudorsaken till det sociala eländet. Af de erfarenheter, som E. gjorde som medlem i denna komité, har han synbarligen tagit djupt intryck. Han är en bland Göteborgssystemets hufvudsaklige grundare samt främste målsmän och främjare. Och i bostadsfrågan gaf, som bekant, pauperismkomitén en kraftig väckelse, uppkallande ett flertal arbetarebostadsföretag. Själf deltog han i stiftandet af Göteborgs arbetarebostadsaktiebolag. Följande regeln, att ’charity begins at home’, har också Carnegiska bolaget åt sin egen personal uppfört mönstergilla bostäder, hvilka tillvunnit sig berömmelse både inom och utom landet.

Arbetarebostadsfrågan ligger den gamle fortfarande varmt om hjärtat.

Kyrkoväsendet i Götborg står till honom i icke ringa förbindelse. Han väckte förslag om byggandet af S:t Pouli kyrka, liksom han äfven skänkte grunden till kyrkan och en tid bekostade gudstjänsterna därstädes. Han har gifvit stora gåfvor till Hagakyrkan och Johanniskyrkan och tagit initiativ till Birgittas kapell vid Klippan.

Liknande gifmildhet hafva äfven allehanda företag och inrättningar för välgörande ändamål fått röna.

Till hans i krafig gärning ådagalagda intresse för folkuppfostran och ett godt och lyckligt hemlif för massan af folket sällar sig ett storartat mecenatskap i den högre, vetenskapliga kulturens tjänst. Göteborgs Högskola vördar i honom sin främste donator och har honom att tacka för, att hon snart få inflytta i ett eget, tidsenligt och värdigt hem. De gåfvor, som kommit Göteborgs Högskola till del från konsul Oscar Ekman, belöpa sig till den ståtliga summan af 850,000 kr.

Man må tillönska den åldrige kulutrvännen och människovännen glädjen att få upplefva, att den af honom så omhuldade Göteborgs Högskola inviger sitt nya, genom hans gåfva skapade hem och där tager en lycklig och kraftig fortväxt, liksom ock att få upplefa, huru den sådd, han på så många andra områden i ädel och välvillig afsikt sått, må spira upp och bära frukt i större allmän sedlighet, bildning och lycka.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16 december 1902)

Portätet av Oscar Ekman i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16 december 1902.