Julfästen å Sjömanshemmet, denna bland sjömännen sedan gammalt så populära tillställning gick af stapeln i går afton. Den var besökt af, utom representanter för Sjömanshemmets styrelse och medlemmar i syföreningen, cirka 150 hafvets söner, de flästa svenskar, men ej så få norrmän, danskar och finnar.

Genast från början lyckades pastor Valdus Bengtson genom en hälsning och en berättelse förläna aftonen denna prägel af friskhet och värme, som här äro så väl på sin plats och hvilka för öfrigt alltid varit utmärkande för julfästerna å sjömanshemmet. Man visste väl, yttrade hr B. i sitt hälsningstal, att det icke kunde bli tal om att ersätta hemmet, det kära hemmet, genom dessa högtider, men man ville bereda gästerna ett så godt surrogat för detsamma som möjligt. Hvilken betydelse för enskilde och fosterland det vore, att man aldrig afslete bandet med sitt hem och sitt fosterland, sökte och lyckades den varmhjärtade prästmannen uppvisa genom sin berättelse.

Följde så musik och sångnummer, de senare utförda af kyrkoherde Lundén, samt berättelser af sjömansmissionär Nihlsen. Efter supén kom den stora clou: julklappsutdelningen. Förrättad af pastor Bengtson och kyrkoherde Lundén i den af stråland julgran prydda samlingssalen, framkallande den gång efter annan de hjärtligaste skrattsalfvor. Det var dessa sedvanliga dedikationer å klapparne, som kommo munterheterna åstad. Också förekommo flere lustiga episoder, så som t.ex. då man sökte berättiga sig till erhållandet af tvål och handduk genom att uppvisa sina svarta händer, eller då man exponerade sig för täflan om en till den ’ståtligaste’ gossen adresserad gåfva.

Sedan några tacksamhetens ord härpå ägnats dels åt de vänliga händer, som förfärdigat de flästa af julklapparne, och dels åt skeppsredaren John. E. Olson, hvilken genom en frikostig gåfva möjliggjort den lyckade fästen, afslöts denna af nämnde hr O., hvilken i egenskap af v. ordförande i Sjömanshemmets styrelse till sjömännen riktade några ord, manade dem att genom ett godt uppförande hedra sig själfva och sitt land samt att genom seglation under den blågula duken berättiga sig till erhållande af pension på ålderns dagar.” (Ur: Göteborgs-Posten 31 december 1902)

Bilden i sidhuvudet här hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Sjömanshemmet,vid Masthuggstorget, invigt 1896. Foto från omkring år 1900.