”Det för någon tid sedan utsipprade ryktet om pågående underhandlingar mellan Götaverken och Pacific Mail Steamship C:o angående byggandet av tvenne större passageraremotorfartyg, väckte ej ringa uppseende och lite var har, sedan ryktet bekräftades, gått i undran och spänning rörande underhandlingarnas resultat. Nu ingår den glädjande rapporten att kontrakten om nybyggnaderna i fråga blivit undertecknade och att beställningarna sålunda äro definitiva.

Det är ej beträffande vare sig fartygens storlek, byggnadssätt, maskineri eller dylikt som denna beställning är av särskild betydelse, utan i synnerhet det förhållandet, att densamma visat vägen för den amerikanska sjöfarten till den svenska skeppsbyggnadsindustrin.

Händelsen kan på goda grunder betraktas som en epok i det svenska skeppsbyggeriets historia. Man behöver blott besinna, att Sverige för tio à femton år sedan praktiskt taget både byggde och köpte sitt eget tonnage i utlandet, för att inse, vad denna beställning i själva verket betyder. Få industrier ha förstått att utnyttja krigets högkonjunkturer till egen förkovran och utveckling, som det före kriget i viss mån efterblivna svenska skeppsbyggeriet. Krigsårens förtjänster ha nedlagts på utvidgningar och moderniseringar, så att man redan länge ej endast kunnat framgångsrikt konkurrera med utlandet om svenska nybyggen, utan även, som synes, nu lyckats öppna dörren till en stor marknad på andra sidan Atlanten

De båda nybyggnaderna, som skula levereras under resp. juni och augusti månader nästa år, bliva systerfartyg och få ett dödvikts tonnage av 3,000 ton. Längden blir 300 fot med 45,9 fots bredd och 30 fots mallat djup till huvuddäcket. De indredas för 40 st. första klass passagerare och erhålla utom de vanliga passagerarehytterna fyra lyxhytter med badrum.

Passagerareinredningen förlägges till shelter- och bryggdäcken. På det senare skall även rök- och konversationssalongerna placeras. På shelterdäcket inredes för maskinbefälet, medan stewardpersonalen får sina hytter på huvuddäck och befälhavare och däcksbefäl i övrigt på båtdäcket. Inredningen för manskapet blir föröver under backen, motormän på babords- och däckspersonalen på styrbords sida. Manskapet erhåller särskilda messar och tvättrum.

Vardera fartyget kommer att utrustas med tvenne Dieselmotorer om tillsammans 2,800 hkr av Burmeister & Wains typ och Götaverkens tillverkning och därjämte tre hjälpmotorer om vardera 100 hkr. För drift av den elektriska utrustningen. Det blir de 10:e och 11:e maskinaläggningarne av denna typ som Götaverken utför.

Fartygens utrustning blir mycket omsorgsfull och särskilt inriktad med tanke på den route, de byggas för, nämligen Seattle–Frisco–Valparaiso. De komma sålunda bl.a. att förses med vidlyftiga ventilationsanordningar och stora kylanläggningar.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 25 maj 1923)

Bilden i sidhuvudet och i dagens artikel visar de planerade fartygen och är hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 25 maj 1923.