Kategori: Stadsbyggnadsfrågor

Utarrendering af Lorensberg

”Drätselkammaren hemställer, att stadsfullmäktige måtte bemyndiga densam­ma att under en tid af högst fem år, räknadt från 1 nästa oktober, utarrendera landeriet Lorensberg i 12:te roten till pris drätselkammaren eger bestämma, under förbehåll om rätt för staden att, efter 1 oktober 1901, kort tid efter uppsägning, återtaga den […]

Motion om ytterligare gatureglering i Majorna

”Motionen hade följande lydelse: »Innan redan föreliggande förslag till än­dring af 1878 års stadsplan för vissa delar af Majorna slutligen afgöras, torde det vara skäl tillse, om icke densamma äfven i andra än de af förslagen direkt berörda delarna kunde tarfva sådan ändring, så att hrr stads­fullmäktiges beslut […]

Om bygget av Vestergötland – Göteborgs järnväg

”För den under byggnad va­rande banan kommer person stationen i Göteborg att blifva vid Lilla Bommens hamn, där särskildt stationshus för ändamålet torde komma att uppföras. Vid Trollhättegatan på Hultmans holme kommer godsstationen att få sin plats. Invid Gullbergsvass eller i omedelbar närhet af Hultmans holme komma en […]

Gator i Majorna

”Chapmansgatan i Majorna hem­ställer byggnadsnämnden må erhålla 12 meters bredd, och vidare föreslås, att Marieborgsgatans i nordostlig riktning gåen­de del må uteslutas ur stadsplanen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 11 februari 1898) Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Chapmansgatan 2 A [till höger], foto ca år 1900.

Gasbelysning i Masthuggsbergen

”Gasverksstyrelsen har hem­ställt, att stadsfullmäktige måtte besluta, att gasledning skall framdragas under innevarande år dels från Masthuggstorget ge­nom Rangströmsliden, en del af Klamparegatan, Nvströmsgatan och Paradisgatan till Fjellgatan och vidare ett stycke vester ut genom denna gata förbi den enskilda väg, som leder upp till den nuvarande vattenreservoaren […]

Byggnadsverksamheten under det gångna året

”Byggnadsverksamheten i Gö­teborg under år 1897 ställer sig sålunda: Af boningshus ha nyuppförts 23 af sten och 20 af trä; förändringar ha utförts å 13 sten- och 10 träbyggnader: 3 skolhus, 2 af sten och 1 af trä, ha uppförts; dessutom ha 5 sten- och 2 träbyggnader afsedda […]

Kanalen mellan staden och Mölndalsån

Fattighusån är egentligen en grävd kanal som öppnades för trafik 1641. Namnet har vattendraget fått av fattighuset som från och med 1726 hade sina byggnader invid kanalen. Innan dess användes namn som Mölndals(å) kanal, Gullbergs kanal och Slusskanalen. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, s. 135, Almquist D1, […]

Kullerstenar eller asfalt?

”I Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar n:r 106 föreslår byggnadschefen i ett till Gatu- och Vägförvaltningen stäldt an­förande att Masthuggstorget skall sten­sättas på samma sätt som för Skanstorget redan beslutits: d. v. s., med dels tuktad sten, dels kullersten. Af kostnadsförslaget framgår att arbe­tet kommer att kosta staden 9,800 kr., […]

Prioriteringslista för skydd av natur i Göteborg

Idag (2017-11-28) kommer Byggnadsnämnden att ta ställning till en prioriteringslista som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. (Eriksson) Denna lista har skapats efter ett yrkande från Mp, S, V 2016 där man bland annat skriver. ”När staden växer med ny bebyggelse är det viktigt att samtidigt bevara och utveckla naturområden. […]

Utvidgning af Allmänna vägen

”Drätselkammaren gör härom till Stadsfullmäktige följande framställan: att i stadens utgifts- och inkomststat för år 1898 upptages kostnaden för utläggning till gata emellan Andrews- och Betzensgatorna af i Karl Johansgatan, enligt gällande stadsplan ingående mark norr om nuvarande Allmänna vägen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 4 november 1897) Bilden i […]

Kanalerna bestämde stadens form

Kanalsystemet i Göteborg har varit av avgörande betydelse för stadens utveckling. Inte enbart på grund av deras funktion som transportleder utan på grund av att deras sträckning bestämde hur staden skulle utformas i övrigt. Göteborg var framförallt en stad skapad för att betjäna handeln och den behövde vattenburna […]

Huru Göteborg utvidgas och förskönas

Göteborg växte kraftigt under slutet av 1800-talet och staden förändrades. Denna skildring från 1897 berättar om några av förändringarna. Artikelförfattaren berömmer mycket av förändringarna men det uttrycks också oro för att det sparas in på kvalitet i materialen och att byggnaderna blir allt för lika varandra utan variation, […]

Olskroken växer

”Olskroken är en stadsdel som går framåt. Invid stationen därstädes t. ex. är byggnadsverksamheten synnerligen liflig. Ett helt byggnadskomplex har upp­stått och ytterligare byggen pågå. Så­lunda låter firman Johanson & Carlander därstädes uppföra ett större stenhus för kontorspersonalen vid Gamlestadens fabri­ker. De byggnadsqvarter, som finnas närmast järnvägen vid […]

Gårda en verklig fabriksort

”En verklig fabriksort synes Gärda arta sig att blifva. De fabriker som finnas där äro nu af rätt mångfaldig art, och Underås tomtaktiebolag tyckes åstadkomma ännu fler genom tomtplatsers försäljning. Nu håller en elektrisk fabrik på att byggas strax bredvid den nyupp­förda Göteborgs kamgarnsaktiebolags fa­brik, hvilken senare sysselsätter […]