Kanalen mellan staden och Mölndalsån

Fattighusån är egentligen en grävd kanal som öppnades för trafik 1641. Namnet har vattendraget fått av fattighuset som från och med 1726 hade sina byggnader invid kanalen. Innan dess användes namn som Mölndals(å) kanal, Gullbergs kanal och Slusskanalen. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, s. 135, Almquist D1, s. 527, Bæckström, s. 30)

När stadens hamnkanaler höll på att anläggas uppkom frågan om det skulle grävas en kanal för att skapa en direktförbindelse mellan staden centrum ut till Mölndalsån. Det skulle ge möjligheten till effektivare transporter ut till de viktiga kvarnarna vid fallen i Mölndal. Stadens magistrat (ledningen för staden) presenterade idén om en kanal för kungen 1624 och föreslog att bönderna (holländare) som bodde på stadens mark skulle kunna sättas i arbete med att genomföra projektet. Kungen skall då ha svarat att företaget ”icke var onödigt” man samtidigt kunde staden inte vänta sig något stöd från kronan för att genomföra grävandet av den nya kanalen. (Almquist D1 s. 205)

Det var först 1639 som en ny plan för att gräva en kanal till Mölndalsån presenterades och en utredning kring kostnader och behov av materialbehovet påbörjades. Beräkningarna inkluderad det mesta från de stora investeringarna i form av två broar över kanalen till skottkärror, spadar, ekpålar och bjälkar samt en del lönekostnader. Som alltid vid stora byggprojekt är det viktigt att få fram tillräckligt med arbetskraft. Under 1600-talet fanns givetvis inte några mekaniska hjälpmedel så det behövdes många starka personer som grävde kanalen. Under skördetiden ville inte staden rekrytera bönder eller stadssoldater (som också hade skörd att bärga vid sina torp) till bygget utan begärde att kronan skulle ställa soldater till förfogande. Det föreslogs också att spadar och yxor skulle skänkas till bönderna i Askims och Vättle härader för att de skulle kunna skaffa ris i skogarna. Bland annat Slottsskogen nämndes som en plats där det var lämpligt att hugga ris.

När arbetet inleddes den 2 juni 1640 bestod arbetsstyrkan av 47 stadssoldater och 4 holländska bönder, men det var en allt för liten arbetsstyrka. En förnyad begäran skickades till kronan om att få hjälp med arbetet och denna gång visade sig staten villig att ställa upp med resurser. Under augusti månad anlände 200 soldater för att hjälpa till med arbetet. Hösten 1641 var kanalen färdigställd och under ett besök i staden kunde Per Brahe förrätta en slags invigning under sin färd på en jakt mellan hamnmynningen och Underås bro. (Almquist D1 s. 525-527)

Mölndals kanal påverkade även staden innanför fästningsvallarna. Kanalen fortsatte fram till Stora Hamnkanalen och söder om kanalen låg ett större öppet område som bildade en platå som troligen var lägre än Södra Hamngatan, det som långt senare skulle bli Brunnsparken. Senare, möjligen strax innan slutet av 1600-talet, grävdes en ny mindre kanal öster ut utmed Södra Hamngatan. Det bildades en återvändskanal och ett avlångt näs. Detta näs lät senare Dahlberg skära av med ytterligare en kanal och skapade därmed en holme som blev hem åt järnvågen. (Bæckström, s. 93-94)

Den nya förbindelsen förde vatten in i stadens kanaler men det kom även en hel del rester eller föroreningar från sågverken högst upp Mölndalsfallen samt i Mölnlycke. Under 1670-talet började det komma klagomål på sågspånen som förorenade stadens hamnar. Det framfördes därför krav på att sågkvarnarna i Mölndal skulle avvecklas och ersättas av mjölkvarnar. Flera av de som krävde en avveckling av sågverksamheten i Mölndal hade egna sågkvarnar vid Trollhättan och invid Säveån, man kan misstänka, men inte bevisa, att det fanns affärsintressen snarare än ”miljöintressen” i dessa krav. (Almquist D1 s. 525-527)

Nivåskillnaden mellan den nya kanalen och stadens hamnkanaler skapade ett avsnitt där det bildades en ganska stark ström vid Nya porten (den som senare benämns Drottningporten). När kanalen var färdigställd hösten 1641 fanns det inte någon sluss på platsen vilket försvårade för transporterna. Troligen inleddes ett slussbygge 1643 men samtidigt utbröt krig med Danmark och byggverksamheten upphörde tillfälligt.

Karta över centrala Göteborg 1815, hämtad från Stadsbyggnadskontoret. På kartan kallas kanalen för Fattighus ån (ån är utanför bild). Slussen och kvarnen ligger mellan Drottningporten och rektangeln som markerar Göta källare, som ännu finns kvar.

En sluss skulle underlätta transporterna och dessutom kunde en sluss kombineras med en kvarnanläggning. Denna nya, tämligen avancerade konstruktion, skulle uppföras inom fästningsområdet och det borde därmed vara en uppgift som föll på staten att ordna. Det ledde till förhandlingar som utföll till stadens fördel. Göteborg fick till och med mer resurser till bygget än vad man ursprungligen begärt. Arbetet pågick till maj månad 1649 då den nya slussen och kvarnen var färdigställda. Verksamheten arrenderade staden ut till Jan Jacobsen Kuil, även kallad Johan slussmakare, på åtta år. Verksamheten var inte tillräckligt lönsam alla år så arrendatorn fick sina avgifter till staden reducerade innan staden lade sluss och kvarn under sin egen förvaltning 1668. Enligt stadens räkenskaper var det mycket varierande inkomster som kom från slussningen. De bästa månaderna var i regel april till juni med en livlig båttrafik lastade med ved, blockar, bjälkar och andra trävaror från skogarna kring Mölndalsån. Slussen beskrevs enligt följande 1673, ”att dess botten och sidor bestodo av ekvirke, som till en del var täckt med klinkert och terras, och att slussportarna också voro av ek och försedda med sprunpålar, som tagits av mastträd”, det var alltså en anläggning som till stor del var byggd av trä och därmed krävde återkommande underhåll. På den norra sidan av slussen skall det ha funnits en spelsluss som tjänade som avlopp till älven vid högt vattenstånd. Kvarnen malde framförallt malt för bryggning och husbehov. Stenarna i kvarnen rapporteras vara nötta och i behov av att bytas ut 1670. (Almquist D1 s. 527-529)

Ett återkommande problem, inte minst för kvarnen, var det varierande vattenflödet från Mölndalsån. Det ledde fram till att staden lät projektera ett dämme, ”Fattighusdämmet” 1752-55 för att försöka komma till rätta med de stora nivåskillnaderna. (Bæckström, s. 96) Även slussen och kvarnen behövde byggas om och ett förslag lades fram 1745 men det var först 1753 som slussen var ombyggd och kvarnen följande år. Den nya anläggningen skulle komma att stå kvar ända till 1872 då de revs och den nuvarande slussen byggdes. (Schönbeck, s. 32-33)

Slusskvarnen. Fotografi kort före dess rivning 1873, foto hämtat från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Detta kanalbygge från 1600-talet skulle öka i betydelse och vara av stor vikt under 1800-talets industrialisering. Ett ämne som kommer att behandlas längre fram, troligen under våren 2018.


Bilden i sidhuvudet visar ”Fattighusån” och slussen som byggdes 1873. Foto: Per Hallén 2017.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.


Referenser

Almquist, Helge, Göteborgs historia: grundläggningen och de första hundra åren. D. 1, Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), Göteborg, 1929.

Almquist, Helge, Göteborgs historia: grundläggningen och de första hundra åren. D. 2, Enväldets och det stora nordiska krigets skede (1680-1718), Göteborg, 1935.

Bæckström, Arvid, Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Nord. museet, Stockholm, 1923.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2, Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1925-1929.

Schönbeck, Gun, Göteborg genom ritningar: byggande från äldre tid till 1900, 2. tr., 2005, Regionarkivet (RA), Göteborg, 2004.

Karta

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, historiska kartor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s