Skärgården i uppror

”Hela skärgården både den norra och den södra befinner sig för ögonblicket i fullkomligt upprorstillstånd. Alla äro så uppretade och nervösa, att blir ej orsaken till miss­nöjet med snaraste undanröjd, kommer sä­kerligen någonting fasaväckande att inträffa.

Ja, jag är sannerligen rädd för att tystnar inte mistluren på Vinga snart, så kommer från alla skärgårdens ändar ett helt tåg af vikingar i berserkaraseri att styra kurs mot Vinga för att helt enkelt taga lifvet af denna oförsynta mistlur, som nu vrålat och tju­tit och dundrat i ett kör i tre hela dygns tid.

Det påstås att man inte har någon nytta af baden, att man inte har någon aptit, att man inte kan sofva om nätterna och inte heller vakna om morgnarna, bara för denna helvetesmaskins skull som nu blifvit uppsatt därute på Sveriges Eddystone.

Och inte nog med att den skrämmer badgästerna bort ur Skärgården. Den skräm­mer också den silfver- och guldfjällade sillen så att hon smiter till hafs och hela sillfisket går kaputt.

Men värst utaf allt: den lär vara på väg att förderfva hela vårt dyrbara folkskoleväsen. Våra stackars nervösa folkskollärar­innor hafva slagit sig ned ute på Vinga för att restaurera sina utslitna nerver. Hur skall det gå med dem, om lurapparaten får fortfara på det här sättet? Jag fruktar för att hela folkskolesystemet kommer på dår­huset till hösten om inte den »sinnrika» mistapparaten snart tiger.

Det är synd om badgästerna och det är synd om sillen, men det är storsynd om de arma folkskollärarinnorna och deras ännu armare nerver.

Har apparaten intet »sinne» för detta? Eller kan den inte konsten att tiga?

Maurice.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 18 juni 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Vinga fyr.