Gå ej öfver bryggan!

Ännu 1898 fanns det många öppningsbara broar mitt i centrala Göteborg. Dessa öppnades regelbundet för passerande fartyg. Då stängdes broarna av för all trafik, men det fanns givetvis stressade stadsbor som inte klarade av att vänta!

”När en karl bar riktigt brådtom och en hel liten förmögenhet hänger på att han kom­mer fram i rätt tid och han så ej har mer än 2 1/2 minuter på sig, men dessa 2 1/2 minu­ter dock äro fullt till fyllest för att nå målet, — då kan man vara säker på att han stäckas i sin iltågsfärd af — en öppnad brygga öfver kanalen.

Det kan godt gå för sig om bryggan verk­ligen är öppen ty då kan hr Brådtom ingen­ting annat göra än lägga händerna i kors, förlora den lilla förmögenheten och under vänttiden svärja öfver våra förfäder, som hit­tat på den ur praktisk synpunkt fördömliga, ur Hedlundsk — jag menar estetisk ovärder­liga kanalsystemet.

Men om bryggan ännu ej öppnats, endast kedjan upphäktats för afspärrning af trafi­ken, då är frestelsen för hr Brådtom stor — ett hopp öfver kedjan, tre väldiga skutt öf­ver bryggan, än ett hopp — och den lilla förmögenheten är räddad!

Så går det i bland. Men då ingriper van­ligtvis konstapeln som stått på andra sidan om bron. Och det kostar en jemn jubileikrona i polisdomstolen. Ibland kan det ju vara värdt 2 kr.

Men om en man känner på sig att det ej är värdt två krisch, då bör han helt sakt­modigt afvakta brons öppnande, i den glada och förtröstansfulla förvissning att han efterlefver lagens bud och föreskrifter.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 26 oktober 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kämpebron 1873.