1800-talets Göteborg

Si vis pacem, para bellum. Ego volo pacem, ergo paro bellum

Kung Oskars besök i Göteborg 1899 var också startpunkten för byggandet av ett nytt stort fort som skulle skydda inloppet till Göteborg. Göteborgs Aftonblad hade en lång artikel som beskrev kungens besök på flera platser i staden, dagens berättelse inskränker sig dock endast till ”det första sprängskottet” i Västerberget.

”Elfsborgsfjorden lag såsom en spegel, ej en vindfläkt rörde dess vatten. En torpedbåt, en sådan där liten mörk och dyster tingest som vi under eskadervec­kan formerat bekantskap med, sam som en delfin fram och tillbaka på fjorden och sträckte så helt plötsligt till sjös.

Vid ½ 2-tiden syntes ”Drotts” smäckra, hvita konturer sticka fram mellan öarne och ankaret kastades på fjorden.

Ångaren Arthur gick ut med kapten Claes Grill och löjtnant C. R. Ljung­berg ombord för att hemta konungen och hans svit, hofmarskalken grefve von Rosen, öfverhofjägmästaren Ankarcrona, landshöfdingen frih. Lagerbring oh hr Olof Wijk.

Vid ankomsten till bryggan mottogs kungen af bl. a. biskop Rohde, kamrer Gedda, hr R. Aust, kapten J. M. Lager­vall, kammarherre C. Lagerberg, m. fl. Under musikens toner gick konungen ge­nom dubbla led af hvitklädda flickor, vänligt helsande åt alla håll uppåt land. Färden upp till Vesterberget företogs omedelbart och kungen ledde marschen, hoppande lätt och spänstigt uppför bergsknaltarne.

Kapten Grill ledsagade därpå konun­gen omkring på bergskrönet, utvisande de olika platserna för befästningedelarne. Slutligen stannade konungen vid östra bestyckningslinien, från hvars högsta punkt en elektrisk ledning var utlagd till ett borrhål ett stycke därifrån, som var försedt med laddning af kapten Grill sjelf.

Biskop Rodhe trädde nu fram, allas hufvuden blottades och biskopen nedkallade välsignelsen öfver det nu påbörjads befästningsarbetet i följande orda­lag:

«Stående i begrepp att under vår konungs hägn på detta berg begynna ett betydelsefullt arbete, betydelsefullt för den närliggande sta­den och bygden, betydelsefullt för hela vårt land, höfves det oss att, innan vi skrida till verket, allra först rikta våra blickar, våra tan­kar, vår bön till alla konungårs konung för erhållande af hans hjelp och välsignelse, er­inrande oss, att, om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som därpå bygga, om Herren icke försvarar staden, så vakta väktaren fåfängt. Icke af någon lust att framkalla, de mördande strider, som kommit till för syn­dens skull, utan af önskan alt kunna värna ;om freden, värna om dyrbart hem, om älskadt fosterland, är det vi så till utförandet af be­fästningsarbetet här. Så välja vi bedja, att fridens Gud ville hålla sin skyddande och välsignande band öfver detta arbete och i nåd främja dess syfte, att han ville bevara vår älskade konung och hans hus, bevara för oss fäderneärfd tro och frihet, bevara allt, som oss dyrbart och kärt, för vår Frälsares skull. Herren vår Gud vare Oss blid och främjevåra händers verk — ja, våta händers verk främje han! »

Konungen yttrade därpå: Si vis pacem, para bellum. Ego volo pacem, ergo paro bellum. (Om du vill ha fred, be­red dig på kriget.  Jag vill ha fred, därför bereder jag mig på kriget), därpå vidrörde han knappen och en dof knall hördes. Arbetet på Göteborgs försvar hade börjats.

Kapten Grill utbrakte därpå konungens skål, hvarpå följde ett fyrfaldigt hurra.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 25 augusti 1899)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från hemsidan för Oscar II Fort.