1900-talets Göteborg

Theodor Mannheimer är död

”Efter endast några dagars sjukdom afled i natt vid ett-tiden härstädes bank­direktören m. m. Theodor Mannheimer.

Dansk till börden inflyttade Mannheimer vid ett par och tjugu års ålder till Göteborg år 1855. I förstone egnade han sig åt spannmålsaffärer under firma Pinæus, Mannheimer & Co., men efter några år öfvergaf han detta affärsområde för att egna sig åt bankväsendet. Den 1 april 1864 trädde Skandinaviska Kredit-Aktiebolaget i verksamhet. Den utveckling denna storartade penninganstalt sedan vunnit är i allt hutvudsakligt den nu aflidnes verk. Hans klara hufvud och skarpa affärsblick har här kommit till sin fulla rätt, och genom de förbindelser med utlandets storkapital, som banken under hans ledning förmått att knyta, har otvifvelaktigt mycket godt verkats för vårt land och samhälle.

Mannheimers inflytande såsom penningman var mycket stort. Detta inflytande gjorde sig understundom gällande i en riktning, som vi från vår synpunkt måste bekämpa. Striden är slut, och äfven motståndaren har rätt att kräfva honnör vid griften.

Denna honnör är här så mycket lättare att gifva, som alla äro ense om den rika begåfning, kraft och duglighet som utmärkte den nu aflidne och om det myckna goda han uträttat till bankväsendets höjande i vårt land och till det sunda affärslifvets främjande i vårt samhälle.

I ett hänseende står ock Göteborg i alldeles särskildt stor tacksamhetsskuld till Theodor Mannheimer. Det är för den kraftiga insats han gjort för att genom nya samfärdsmedel utvidga eller bevara stadens handelsområde. Hans namn var nästan sjelfskrifvet knutet vid hvarje företag i detta syfte. För Bergslagsbanan, Vestkustbanan och Boråsjärnvägarne har han varit ett kraftigt stöd. Han hade ock säte i dessa banors styrelser.

Det är ett verksamt lif som nu lyktats. Mannheimor egde en alldeles ovanlig arbetsförmåga och hans tid liksom hans intresse tycktes räcka till för allt. Han följde med uppmärksamhet litteraturens och konstens skiftande företeelser och hans hem vittnade om bildning och smak.

Det innerliga familjeförhållande, som utgör ett af den judiska stammens vackraste drag, hade ock i detta hem funnit ett tilltalande uttryck. Mannheimer var i det lyckligaste äktenskap förenad med Hanne Meyer och sörjes nu närmast af henne och tre söner, af hvilka en följt i fadrens fotspår och egnat sig åt bankverksamhet, en valt den juridiska banan och en är läkare.

Theodor Mannheimer, som vid sin död nått en ålder af 67 år, var kommendör af Vasaorden och riddare at Nordstjarneorden.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 6 mars 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs Aftonblad den 8 mars 1900.