1900-talets Göteborg

Stort ras å Nya kajen

”I går middag inträffade å den vestligaste delen af Nya kajen härstädes — den del af densamma som är belägen midt för Stigbergsliden och som helt nyligen belagts med järnvägsspår samt nu öppnats för trafiken — en förbluffande til dragelse: ett jordras af ganska omfattande dimensioner.

Som bekant har den sedan några år tillbaka färdiga delen af Nya kajen åtskilliga. gånger »satt sig» och upprepade påfyllningar ha måst företagas. Äfven den ofvan- nämnda delen, som nu var så godt som färdig, har måst påfyllas den ena gången efter den andra, sedan den första fyllningen för 1 1/2 år sedan verkställts, och man hyste nu hopp om att ändtligen ha fått fast mark under fötterna. Men så inträffade i går, att personer, som gingo däröfver vid 12-tiden i går middag iakttogo sprickor i marken, hvrpå en halftimma efteråt man fick bevittna huru en yta af 125 meter i längd och 30 meter i bredd hastigt började sjunka.

Då vi strax efter kl. 1 anlände till platsen, hade på 30 meters afstånd från kajlinien och paralellt med densamma uppstått ett stort svalg, som fyllts med vatten till elfvens nivå. Hela den mellan elfven och nämnda damm liggande delen, äfven kajmuren, har betydligt sjunkit. Kajmuren har på samma gång den sjunkit förskjutits åt elfven till en svagt böjd båge. Den största förskjutningen torde uppgått till inemot en meter.

Den bokstafligen djupaste orsaken till det väldiga raset torde vara, att sjelfva grunden, lösa lerlager, af det kolossala trycket pressats ut åt elfven. ett antagande, som bekräftas däraf att en ångare, »Tua», som med full kollast låg förtöjd vid den rasade kajdelen, nu står på grund.

En stor mängd menniskor togo under gårdagen raset i betraktande. Polispostering var utsatt.

Man kunde idag märka en ytterligare sänkning af området, där man redan påbörjat arbetet med upptagande af järnvägsspåren.

Nytt ras

Vid middagstiden i dag rasade den återstående delen af den snart färdiga Nya kajen. Djupet invid ytterkajen af den senast rasade sträckan är minst en meter.

Anledningen till den timade katastrofen torde nog tillskrifvas bottnens dåliga beskaffenhet i vårt hamnområde, men en sådan förklaring är ej tillfredsställande förr än man öfvertygats om att tillräckligt noggranna och på sakkunskap grundade undersökningar gjorts af denna dåliga bottnen, samt att vid utarbetandet af detaljer i kajbyggnaden tillräcklig fackkunskap varit representerad.

Kostnaderna för våra kajbyggnader äro så stora, att man ej får sky små utgifter vid en noggrann undersökning, och då det visat sig att stadens byggnadschef ej lyckats häri, torde det vara nödvändigt tillkalla sjelfständige och fullt sakkunnige personer för att söka bot mot den timade skadan.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 26 november 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Foto år 1915.