”Det lider ej något tvifvel, att Vasaparken kan blifva en af de härligaste promenad- och hviloplateer någon stad kan uppvisa; om blott planteringarna få ostördt utveckla sig. En sådan plats inom den allt jämt tillväxande stadens område är dessutom oskattbar i sanitärt iafseende, hvarom icke lärer råda mer ån en mening. Denna kuperade plats, försedd med höga träd, skall i framtiden bereda stadens invånare en dyrbar förmån af annan art än den Slottsskogen och Trädgårdsföreningen förmå prestera. Ingendera af dessa ligger inne i själfva staden, och Trädgårdsföreningen, med alla sina företräden i öfrigt, är förlagd på en sank terräng, Vasaparken är sundt och högt belägen.

Det är därför ej alls underligt, att Göteborgs invånare lifligt önska, att denna senare plats måtte bibehållas för sitt nuvarande ändamål och ej tagas i anspråk för byggnader. Göteborgs stadsfullmäktige hafva ock så till vida tagit hänsyn härtill, som ärendet uppsköts, .då det den 6 juni förekom till behandling.

Med intresse och ej utan oro motses i vida kretsar, hvad stadsfullmäktige nu månde besluta i ärendet.

Att dit förlägga en högskolebyggnad, såsom nu från intreeseradt håll så ifrigt påyrkas, är detsamma som att inviga platsen i dess helhet till ett akademiskt kvarter för alla tider. Högskolan, som nu blifvit frikostiga donatorers älsklingsbarn, skall snart behöfva flere byggnader än en. Den skall i sin slutliga och ej allt för långt aflägsna fulländning behöfva många. Vasaparken fråntages allmänheten, och Göteborg har beröfvat sig en plats, som gagnar såväl det uppväxande som det mognare släktet, och som bidrager till dess invånares trefnad.

Det säges att åtskilliga hrr stadsfullmäktige, som i våras ej ville vara med om platsens bebyggande, nu skulle hafva kommit på andra tankar och ämna vid af- görandet förhjälpa högskolan till besittning af Vasaparken. Om så är, måtto omvändelsen hafva skett af konsiderationsskäl, ty invändningarna mot denna anordning kvarstå ovederlagda.

Tillräckligt och fullt lika lämpligt utrymme för högskolan finnos på blott några stegs afstånd från Vasaparken å det vidsträckta området söder om Engelbrektsgatan. Att högskolan borde dit förläggas har ej blott förordats inom stadsfullmäktige, utan det liar äfven från intresseradt håll i denna tidning under sistl. sept. medgifvits, att den senare platsen från högskolans synpunkt sedt är lika bra som den andra. Den skulle blott hafva det felet att det dröjde längre med regleringen. Denna senare invändning är på förhand vederlagd genom herr Wallers upplysning vid stadsfullmäktigesammanträdet i juni, att området kan vara regleradt före årets slut, och i verkligheten lär ju regleringsplan inkomma till stadsfullmäktige redan i november.

Här finnes således ej en skymt af något hållbart skäl, hvarför hrr stadsfullmäktige skulle i högskolans intresse beröfva Göteborgs invånare en lika nyttig som vacker promenadplats. Detta så mycket mindre, som man förut förhållit sig af- visande mot framställningar att dit förlägga dels en kyrka, dels en biblioteks- byggnad. Hvad beträffar pieteten mot donatorn, så har den vördade gifvaren icke tillgännagifvit någon speciell önskan, än mindre gjort någon föreskrift angående platsen för högskolebyggnadens förläggning. Men äfven om så hade skett kunde detta ej rättvisligen försvaga hrr stadsfullmäktiges plikt att se på stadens och allmänhetens bästa.

Skulle åter ekonomiska skäl andragas för den förmenta nödvändigheten att tillgripa Vasaparken, så skulle en sådan motivering to sig skäligen öfverraskande. Sådana argument lämpa sig ej rätt väl i en församling, som beslutat den nya bron öfver Vallgrafven.

Gärna medgifves, att detta icke är någon af Göteborgs samhälles stora frågor- Den liar dock så till vida on tämlig räckvidd, som den gäller, huruvida rätthafveri och konsiderationer eller klara och tydliga skäl skola, fälla utslaget i en Göteborgs allmänhet omedelbart intresserande fråga. Den omständigheten, att stadsfullmäktige och högskolestyrelsen hafva samma ordförande borde ej billigtvis kunna inverka på kommunalrepresentationens votum.

X.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 30 oktober 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: År 1901. I förgrunden hörnhus till Molinsgatan.