1700-talets Göteborg

Lilla Änggårdens törnrosaslott

När Lilla Änggården skulle doneras till Göteborgs stad skrev GT en artikel om gården under rubriken; ”Nästan okänt törnrosaslott i djup grönska. Samma familj på Lilla Änggården i 100 år.”

”Det är nog inte många göteborgare som kan göra sig en uppfattning om vad donationen av Lilla Änggården till Göteborgs stad verkligen innebär. Törnrosaslottet som byggnaden kallats ligger nämligen så avskilt och dolt av hus och vegetation att man inte ser det förrän man är alldeles inpå det där stadsdelen Änggårdens radhus – och villabebyggelse slutar.

Huvudbyggnaden är ett litet gulmålat trähus med brutet tak, frontespis och fönsterluckor. Lilla Änggården är en levande idyll som fått sin särprägel av att ha skapats och bevarats av medlemmar av samma familj som bott här i över 100 år. På 1830-talet ägdes gården av änkefru Elisabeth Osterman. Man antar att det är hon som låtit inreda en övervåning åt gårdssidan genom att höja taket åt detta håll och ge det ett rakare fall. Lilla Änggården har sedan dess två ansikten, dels den låga gamla nordfasaden med dess 1700-talshållning och intima lantliga karaktär, dels gårdsfasaden som med sitt låga tak, sina två våningar och vindfång – ”bislag” – präglas av det nya århundradets smak och fått en mer borgerlig prägel. Smärre tillbyggnader på apotekare Gréns och senare tid har inte inneburit någon större förändring av byggnadens karaktär.

I Gréns ägo 1807

Stora Änggården kom i släkten Gréns ägo 1870, då den förvärvades av grosshandlare Gabriel Grén, som var fader till den kände göteborgaren apotekare Arvid Henric Grén. Han inköpte egendomen av dr Kewenters arvingar och använde gården endast som sommarbostad. Hans efterlevande maka Jeanna Ulrika förvaltade troget arvet och efter hennes död gjorde döttrarna Betty och Fanny detsamma. Den sistnämnda gifte sig 1877 med lantbrukaren Carl Henrik Broberg. Det är hennes söner, f.d. förste stadsbibliotekarien fil dr Sven Grén Broberg och kassör Carl Grén Broberg, som nu bebor det gamla familjehemmet och som hållit dess traditioner levande. Deras storslagna donation till staden kommer att medföra att dessa även i framtiden kommer att bevaras.

Säregen upplevelse

En rundvandring med bröderna Grén Broberg som ciceroner i det gamla hemmet är en säregen upplevelse. Överallt möter man klassisk göteborgiana. I Gula rummet ser man ett stort familjeporträtt med Viktor Rydberg i den Hasselbladska familjekretsens mitt. I rummet ser man även en brunmålad chiffonjé. Vid den satt Gabriel Grén på sin tid och gjorde stora affärer i Göteborg.

I Röda rummet dominerar den s k röda Kobbduken på det runda bordet. Över en hörnsoffa hänger en liten kollektion oljemålningar utförda av apotekarens döttrar Fanny och Betty, när de på 1870-talet gick som elever på Göteborgs musei-, rit-, och målarskola.

Det s.k. altansrummet är en herremanssalong. De ljusa tapeterna och de vita, eleganta sittmöblerna associerar till menuettepoken. Ett par gustavianska taburetter klädda i blågrön chintz ger ackompanjemang åt intrycket, och man får veta, att sofforna i rummet tillhört den ägarna närbesläktade familjen Prytz.

I andra våningen finner man möbler från 1800-talets förra hälft, och några av de gamla spräckliga kakelugnarna finns kvar.

Hammarbergs säng

I norra rummet, sovrummet, står ”Hammarbergs säng”, en gustaviansk prakthimmelsäng, vars sirligt snidade baldakin krönes av en låg urna. Över soffan som stammar från Stora Änggården minner även några silhuetter om gustavianska tidevarvet.

Inom Lilla Änggården hittills privata domäner finns ett förnämligt skogsbestånd som är mindre känt än Botaniskas arboretum. Den botaniskt och dendrologiskt intresserade apotekaren Arvid Henric Grén spelade emellertid icke blott en betydande roll vid Göteborgs Trädgårdsförenings tillkomst utan anlade även en egen trädgård och park kring sitt älskade Lilla Änggården. Trädgård och park betraktas som prov på äldre trädgårdskonst av engelsk skola.

I Lilla Änggårdens park finns bl.a. en stor sten som inom släkten kallas Fannys fästning. Den utgjorde i forna dagar gränsmärket mellan tre socknar, Västra Frölundas, Örgrytes och Fässbergs.

Sven Schånberg” (Ur: GT 29 maj 1963)

Ur: GT 29 maj 1963

Idag finns endast grunden kvar till Härbret på bilden ovan, det förstördes i en brand 1987. Ursprungligen kom byggnaden från Tibble i Leksands socken.

Platsen där Härbret stod. Foto: Per Hallén 2019.

 

Bilden i sidhuvudet visar Lilla Änggården, foto: Per Hallén 2019.